På det iranska revolutionsgardets interna dialogsajter yrkar den mest radikala falangen på vedergällning mot USA:s arabiska allierade i regionen – om Israel skulle attackera Irans kärnvapenprogram eller dess olje- och gasindustri. Det meddelar Israels radio på persiska och i nyhetskanalen N12.
USA har 45 000 soldater och annan personal på baser och krigsfartyg i Mellanöstern. Hangarfartyget Abraham Lincoln är på plats i Persiska viken sedan länge, och dess systerfartyg Harry S. Truman anlände på torsdagen till östra Medelhavet. En amerikansk flygskvadron med F-22 plan är permanent baserad i Qatar. Den kompletteras som bäst med tre till skvadroner av F-16, F-15 och A-10-plan.
Just nu pågår intensiva konsultationer mellan Israels och USA:s ledning. President Joe Biden har accepterat att Israel kommer att besvara den iranska attacken mot Israel i tisdags. Men USA anser att en förödande israelisk attack mot Irans energiexport skulle öppna för en brant eskalering.
Irans gasfält, raffinaderier och oljehamnar är delvis skyddade av den ryska luftvärnsroboten S-300. Men det är osäkert vilket skydd detta ger. I april, efter att Iran skickat över 300 ballistiska robotar mot Israel, svarade Israel endast med en diskret varning. Ett S-300-batteri intill en strategisk anläggning utanför Isfahan skadades lätt av en israelisk robot, utan att systemet aktiverades. Budskapet: Vi kan nå hur små mål som helst och vi kan passera ert luftvärn osedda.
Oljeshejkdömena intill Iran har goda skäl till oro. 2019 vållade iranska drönare stora skador på två av de största saudiska oljefälten. President Donald Trump vägrade bestraffa Iran, till saudiernas bestörtning. Saudierna skyndade sig att lappa ihop relationerna till Iran och började avveckla sin medverkan i det jemenitiska inbördeskriget – det som väckt Irans misshag. Saudiarabien och Förenade arabemiraten har sedan dess investerat stort i amerikanska luftvärnsrobotar.
Iran har begränsad förmåga att skada Israel. Nästan alla dess robotar, både i april och i tisdags, missade sina mål eller sköts ned. 180 stridsspetsar på ett halvt ton vardera vållade lindriga personskador i Israel. Det enda dödsoffret var en palestinsk polis i Jeriko på Västbanken, som träffades av ett skrotfragment från en nedskjuten robot.
Iran har mist en strategisk tillgång de senaste veckorna. I 18 år avstod Israel från att attackera Iran, i vetskap om att den libanesiska Hizbollahmilisen då skulle låta sina iranska robotar regna över Israel. Men i dag hålls Israel inte längre i schack av detta hot. En stor del av Hizbollahs robotar är förstörda och de som landar i Israel har inte lamslagit landet i den utsträckning försvarsplanerarna trott.
Detta är en kalldusch för Iran. Man har ju bekostat Hizbollah och sina andra ombud i regionen för att slippa slåss ansikte mot ansikte med Israel. Angriper man USA:s styrkor i regionen kommer de att slå tillbaka. Förstör man Kuwaits och Saudiarabiens oljefält så måste USA reagera. En nervslitande balansgång stundar för de iranska ledarna. Det de är mest angelägna om, att slå vakt om sin regim, blir inte lätt om de samtidigt skall upprätthålla sin image som respektingivande regional stormakt.
Läs mer:
Michael Winiarski: USA kan mot sin vilja tvingas in i krig mot Iran
