I slutet av sommaren lämnade kommissionen för USA:s nationella försvarsstrategi över sin slutrapport till kongressen och presidenten.
Den skräder inte orden, och uppmanar politikerna till att rusta upp.
– Om vi misslyckas kommer priset att bli katastrofalt, sade republikanen Mike Rogers, ordförande i kongressens försvarskommitté, när strategin debatterades i september.
Rapportens författare, både demokrater och republikaner, skriver att ”hoten som USA står inför är de allvarligaste och mest utmanande nationen har mött sedan 1945 och inkluderar potentialen för ett större krig i närtid”.
De lyfter fram den växande alliansen mellan Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea – och slår fast att USA inte är redo att hantera ett sådant kombinerat hot.
– Under Kalla kriget kunde USA hantera två regionala konflikter samtidigt, till exempel om det skulle hända något i Taiwan och med Ryssland. Men den förmågan tog de bort 2010 och de har aldrig återupprättat den, säger Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan, har läst rapporten och tycker att den uttrycker tvivel om USA:s möjligheter att avskräcka motståndare.
– Författarna menar att om avskräckningen ska fungera måste det finnas en militär förmåga som står i proportion till den hotbild man ser, säger han och fortsätter:
– Här i Europa uppfattar vi USA:s avskräckning som oerhört betydelsefull, så det är oroande att läsa, säger han.
Om USA inte uppfattas som militärt överlägset tror Kjell Engelbrekt att risken för konflikt ökar. Som att Kina skulle försöka ta över Taiwan, eller att kommunistregimen inleder en blockad av ön – med världsvida följdverkningar.
Kina är i amerikanska ögon den stora, strategiska utmanaren. Det gäller ekonomiskt, men nu också militärt. Rapportens författare är inte säkra på att USA skulle gå segrande ur en regional konflikt med Kina i det som kallas den indopacifiska regionen, ett område som sträcker sig från Indiska oceanen till Stilla havet.
– Man talar om att det övertag som USA haft har eroderats i flera avseenden i relation till Kina, och något man tar upp är att Kinas flotta numer är större än USA:s flotta, säger Kjell Engelbrekt.
Den blocköverskridande slutrapporten, som vill peka ut USA:s framtida försvarsväg, talar bland annat om att dubbla försvarsbudgeten och reformera försvarsdepartementets stelbenta hållning till försvarsindustri och innovationer.
En kärna i strategin är just att USA måste kunna hantera krig och konflikter i flera delar av världen samtidigt. Här är försvarsallianserna viktiga, menar författarna. Nato i Europa. The Quad och Aukus i Asien och Oceanien.
– Rapporten är tydlig med att USA står sig oerhört mycket svagare utan allianser. De är helt oundgängliga i framtiden, säger Kjell Engelbrekt.
Anna Wieslander håller med. Hon menar att USA som supermakt var som starkast från 1990 till 2012.
– Sedan dess har andra länder utmanat. USA:s relativa ställning i världen har försvagats de senaste tio åren, och då behöver de allierade, säger hon.
Den uppfattningen har inte luftats mycket från republikanskt håll i den pågående valrörelsen. Presidentkandidaten Donald Trump har tidigare gjort fräna utspel mot Natoländer, och upprepat att de som inte betalar två procent av sin BNP till försvaret inte ska få något skydd av USA.
Samtidigt, säger Anna Wieslander, stärkte USA sin militära närvaro i Europa under Trumps tid i Vita huset, mellan 2016 och 2020, på grund av ett ökande ryskt hot.
Trots det alarmerande innehållet har kommissionen för en nationell försvarsstrategi inte fått mycket uppmärksamhet i valrörelsen. Det kan ha att göra med att rapporten tagits fram av representanter från både demokraterna och republikanerna.
– Då passar den kanske inte in i debatten. Det finns inget intresse från nån av sidorna att lägga fram gemensamma förslag just nu, säger Anna Wieslander.
Kjell Engelbrekt tror inte att det är politiskt populärt att gå ut med försvarssatsningar, som kostar många miljarder dollar, när ett presidentval står för dörren.
– Jag misstänker att inget av de här två partierna vågar ta tag i diskussionen just nu. Det leder till att den amerikanska allmänheten inte är medveten om hotbildens allvar, säger han.
Fakta.USA:s försvarsbudget
Den amerikanska försvarsbudgeten har varierat genom åren, men är i dag för liten, enligt rapportens författare, som vill se en rejäl ökning.
● 1952, under Koreakriget, var budgeten 16,9 procent av BNP.
● 1967, under Vietnamkriget, var den siffran 8,6 procent.
● 1983, under Kalla kriget, lade USA 6,8 procent av BNP på landets försvarsbudget.
● 2010 var det krig i Irak och Afghanistan, och då var budgeten 4,7 procent.
● 2025 räknar man med att försvarsbudgeten ska vara 3 procent av BNP.
Kommissionen vill fördubbla den siffran de kommande åren.
Källa: Commission on the National Defense Strategy
Läs mer:
Michael Winiarski: USA kan mot sin vilja tvingas in i krig mot Iran
