Medan missilbeskjutningen mellan Iran och Israel pågick tilltog spekulationerna om huruvida president Donald Trump skulle besluta sig för att också gå till angrepp mot det iranska atomprogrammet. Efter åtta dagar lät han militären slå till mot tre anläggningar på söndagsnatten och gjorde därmed USA direkt inblandat, i trots mot sina vallöften och en brett förankrad uppfattning bland Republikanerna om att låta bli internationella konflikter.
– Stödet för att inte gå ut i krig är väldigt starkt bland Republikanerna, exempelvis den framträdande Marjorie Taylor Greene. Trump har nu en stor utmaning att förklara för dem varför det var nödvändigt att intervenera militärt och det ska bli mycket intressant att se hur det hela avlöper, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Detta har hänt i natt – USA:s attack på Iran
Många tongivande republikaner har in i det sista uttryckt motstånd till att USA skulle angripa Iran med risk för ett mångårigt krig med skenande försvarsutgifter och dödade amerikaner. Men initialt tycks många av dessa ändå ställa sig bakom Trumps beslut, exempelvis senatorn Tim Sheehy som skriver på X att ”detta är inte att starta ett krig, det är att sluta ett”.
– Det är en kursändring för Trump som ju gick till val på att inte låta USA dras in i långvariga krig i Mellanöstern. Han gjorde en stor sak av det och kritiserade sina företrädare för deras krig, men nu har han gjort sig till en part i kriget – ”if you break it, you own it” som det brukar stå i affärerna, säger Dag Blanck.
Hur denna politiska omläggning kommer att mottas är oklart och hänger helt och hållet på hur det fortsatta militära skeendet artar sig. Få tror att det skulle vara överstökat med nattens attacker och att Iran inte skulle försöka ge igen.
– I sitt tal betonar Trump hur USA med detta har visat att det är främsta och bästa militärmakten någonsin, men ingen vet var det här slutar. Historien lär oss att det sällan blir som man tror i början. Iran kommer helt säkert med ett svar, säger Dag Blanck.
Utöver representanthusets Marjorie Taylor Greene är det hittills bara partikollegorna Thomas Massie och Warrren Davidson i samma kammare som uttryckt sitt motstånd även efter Iranattacken: ”Det här är inte konstitutionellt”, twittrade Massie till Trumps triumfatoriska inlägg. Också de annars Trumptrogna och inflytelserika kommentatorerna Steve Bannon och Tucker Carlson har kritiserat attacken.
Många Trumpmotståndare, däribland höga företrädare för Demokraterna, har åberopat lagen War Powers Resolution från 1973 som mot bakgrund av erfarenheterna från Vietnamkriget ska reglera statschefens makt över krigsbeslut utan parlamentariskt stöd. Den profilerade vänsterdemokraten Alexandria Ocasio-Cortez hör till dem som rentav anser att Trump härmed gett kongressen ”ett absolut och tydligt skäl för riksrätt”.
Senatens minoritetsledare Chuck Schumer går i täten och med hänvisning till den ovan nämnda lagen efterlyser han i ett uttalande en omedelbar omröstning för att ”ingen president bör tillåtas att ensidigt leda detta land in i något så allvarligt som krig med oberäkneliga hot och utan strategi”. Han anser att risken för ett mer förödande krig ”har nu ökat dramatiskt”.
– Det är ett sätt för de för tillfället maktlösa Demokraterna att påminna om att de finns. Det är inte aktuellt just nu, men om det blir långvarigt kan kongressen också styra saker genom att exempelvis begränsa budgeten, säger Dag Blanck som bedömer riksrättsrisken för Trump som låg.
Han påpekar att Iran varit en av USA:s främsta ärkefiender sedan expresident Jimmy Carters dagar i slutet av 1970-talet med den islamiska revolutionen och den efterföljande gisslankrisen på den amerikanska ambassaden. Iran har å sin sida ideligen refererat till USA som ”den stora satan”.
– Det har funnits försök att lätta på relationen och där är väl det avspänningsavtalet som Barack Obama förhandlade fram det främsta för att försöka reglera situationen, säger Dag Blanck om det historiska avtalet JCPOA – Irans löfte om att låta bli att utveckla kärnvapen i utbyte mot lättade sanktioner – som Trump drog sig ur 2018.
USA:s konstitution ger kongressen mandat att förklara krig, men den skrevs på 1780-talet och då var både krig och fred något annat än vad det är i dag, konstaterar han.
– Numera inleder man militära aktioner utan att förklara krig, i det här fallet för att slå ner Irans kärnvapenkapacitet som man anser vara ett hot mot freden. Det betraktas med andra ord som ett slags självförsvar, vilket ger presidenten makt över det, säger Dag Blanck.
Läs mer:
USA har attackerat Irans kärnanläggningar
Karin Eriksson: Den amerikanska bombhögern är tillbaka
