Trots en generell oro under februari har Stockholmsbörsen tuffat på, och är en av de europeiska börser som stigit mest under den senaste månaden. Sedan årsskiftet har det breda OMXSPI avancerat över 5 procent till nya rekordnoteringar. Det är i linje med europeiska aktier, men klart bättre än till exempel New York-börserna, där det breda storbolagsindexet S&P 500 bara knappt håller sig på plus för året.
Redan i slutet av förra året började de svenska investerarna andas morgonluft enligt en kvartalsvis undersökning från kapitalförvaltaren JP Morgan Asset Management.
Över hälften av de tillfrågade under det fjärde kvartalet uppgav då att de trodde att börsen kommer att stiga under det närmaste halvåret. Uppgången syns framför allt bland personer mellan 16 och 39 år, män och bland hushåll med lägre inkomster.
Särskilt det senare sticker ut enligt Caroline Karlander som är investeringsspecialist på JP Morgan Asset Management. Inte sedan början av 2024 har hushåll med bruttoinkomster under 300 000 kronor varit så här optimistiska om börsutvecklingen.
– Det känns ändå positivt. Vi ser en ökad optimism, även hushållen med lägst lön börjar bli lite positiva.
Sammantaget betyder det att investerarindexet har stigit till den högsta nivån på ett drygt år, även om det fortfarande är en bit kvar till nivåerna som rådde innan USA infördes massiva tullar mot omvärlden och sköt börser världen över i sank förra våren.
Situationen i omvärlden är med bred marginal den vanligaste orsaken till att investerarna tror att börsen kan sjunka. Nästan två tredjedelar tror att det har negativa effekter. När det kommer till läget på hemmaplan ser fler istället positiva börseffekter av hur konjunkturen, ränteläget och inflationen utvecklas.
– Geopolitiken är fortsatt den största orosfaktorn bland de vi har intervjuat, säger Caroline Karlander.
Undersökningen indikerar att svenskarna fortsatte att investera i globalfonder, men blev mer skeptiska till fonder med inriktning mot bland annat USA. Samma bild ges av flödesstatistik från fondbolagens förening, som visar på nettoutflöden från Nordamerikafonder mot slutet av förra året medan utvecklingen i globalfonderna var lite mer svajig under fjolårets sista månader.
I januari nettosålde fondspararna dock globalfonder tillsammans med Nordamerikafonder, och satsade istället på Europa och Sverige samt en del asiatiska marknader. Bland annat steg inflödena till Japan, där aktiemarknaden rusat till rekordnivåer på förhoppningar om att premiärminister Sanae Takaichi ska driva igenom en mer expansiv finanspolitik.
Globalt har inflödena till europeiska aktier nått nya rekordnivåer under de senaste veckorna enligt finanstidningen Financial Times, som pekar ut dyra värderingar och hög osäkerhet i den amerikanska tekniksektorn som en drivande faktor.
Att helt rata USA kan dock bli en dyrköpt historia enligt Caroline Karlander, som pekar på den fortsatt starka investeringscykeln i landet, drivet av tunga teknikbolag som Alphabet och Amazon.
För att den svenska och de europeiska börserna ska hålla jämna steg krävs att bolagsvinsterna tar fart på allvar.
– Vi måste se vinsterna komma tillbaka på riktigt, att bolagen faktiskt vågar satsa lite mer och anställa. USA har ju varit väldigt motståndskraftigt, där har vi vår livstids största investeringsboom.
Läs mer:
Felicia Åkerman: Har AI-apokalypsen kommit till börsen?
Sparekonomen: Så kan du tänka om privatekonomi i oroliga tider
