Den 27 februari i år fick hundratals anställda på USA:s vädermyndighet Noaa, däribland högt uppsatta meteorologer och klimatforskare, besked om att de blir av med jobbet.
Trumprådgivaren Elon Musks inofficiella departement Doge, som ansvarar för en kraftig minskning av den amerikanska statsapparaten, ligger bakom de stora förändringarna.
Fler avskedningar är att vänta. Myndigheten har fått i uppdrag att sparka ytterligare drygt 1 000 personer, vilket innebär att totalt 20 procent av arbetsstyrkan kommer att behöva gå, uppger källor med insyn för flera amerikanska medier.
Nedskärningarna kommer att få stora konsekvenser – och i längden kosta människors liv, larmar både klimatforskare och meteorologer, enligt PBS. USA:s väderprognoser kommer dessutom i allt högre grad vara felaktiga, uppger Noaas chefsforskare Craig McLean för AP.
– Människor kommer att börja märka av det här väldigt snabbt, säger han till nyhetsbyrån.
Utöver väderrapporter – där varningar för orkaner, tornador, tsunamier, översvämningar och snöstormar ingår – ansvarar Noaa bland annat för att studera de långsiktiga effekterna av klimatförändringarna.
Myndighetens arbete är viktigt både för väder- och varningstjänster samt för det globala klimatarbetet och forskningen, konstaterar Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
På Sveriges motsvarighet till Noaa följer man den amerikanska utvecklingen noga, berättar han.
– Förberedelserna handlar mest om att jobba med att systemen funkar så bra som möjligt och att internationellt datautbyte upprätthålls, säger han.
Alla vädertjänster i världen arbetar nämligen tillsammans. Nationellt insamlad data, från till exempel observationsstationer på marken, i haven och atmosfären, samt data från satelliter i rymden, delas med andra länder för att en analys av väderläget ska kunna göras.
Redan nu har minskningen av arbetskraft gjort att väderballonger slutat släppas från flera stationer i USA, enligt Axios. Det finns ännu ingenting som tyder på att data försvinner i någon större omfattning, framhåller Erik Kjellström.
– Men det är någonting som man måste hålla ögonen på, säger han.
Bara runt hälften av världens länder har vädertjänster, som SMHI och Noaa, för att varna för exempelvis värmeböljor eller översvämningar, vilka ger ökade problem i takt med att klimatet blir varmare.
– Att få till fungerande varningstjänster i alla länder är därför mycket viktigt. Det finns globala väderprognoser som görs i Europa, men också i USA som kan användas till detta.
FN:s mål är att hela världens befolkning ska ha tillgång till tidiga vädervarningar senast år 2027. USA är ett viktigt land i det arbetet, både när det kommer till data men också som finansiär, påpekar Erik Kjellström. Han lyfter översvämningarna i spanska Valencia förra året som ett exempel på när regionala myndigheter inte lyckats varna om händelserna i förväg. Det är alltså inte bara så kallade utvecklingsländer som skulle gynnas av ett globalt varningssystem.
– Man kan inte utesluta att Sverige också kan komma att påverkas i vår varningstjänst. Om det faller bort viktiga data från USA som används i våra modeller, finns det en risk att det påverkar kvalitén i våra produkter, säger Erik Kjellström.
