Glöm läkarprogrammet och ingenjörsutbildningarna. Nyexaminerade jägmästare är de som är absolut snabbast med att etablera sig på arbetsmarknaden. Svenskt Näringslivs färska årliga rapport Högskolepejl visar att jägmästare är den enda yrkesgruppen inom vilken alla får jobb inom tre år. Och även det verkar vara en underskattning.
– Tre år? Inom tre månader hade alla jobb, många hade till och med jobb innan examen, säger jägmästaren Astrid Bygge.
Hon tog examen från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Umeå förra året. När examen närmade sig under våren började hon söka jobb. Två månader senare fick hon tjänsten som hon hade hoppats på, juniorforskare på forskningsinstitutet Skogforsk. Hon fick en tillsvidareanställning på en gång. Totalt sökte Astrid Bygge fem jobb.
När andra universitetsstudenter i landet funderar över ifall de kommer att få ett jobb eller inte efter examen funderar jägmästarstudenter i stället på vilket jobberbjudande de ska tacka ja till.
– Man pratade inte så mycket om ifall man skulle få jobb eller inte. Utan det var snarare att man funderade på var man ville bo och vilket av företagen på plats man ville jobba på. Det låter lite som att sticka ut hakan, men det var det som var känslan, berättar Astrid Bygge.
Till följd av att färre söker sig till jägmästarutbildningar har efterfrågan på yrkesgruppen blivit enorm. Det är positivt för den som är på väg mot en jägmästarexamen, men det avslöjar samtidigt en växande kris inom den svenska skogssektorn.
– Det här är jättestort inom skogsbranschen. Det finns redan i dag en brist på jägmästare och den riskerar att bli akut om utvecklingen fortsätter, säger Caroline Stejmar på branschorganisationen Skogsindustrierna.
Hon upplever en tydlig oro hos branschen.
– Tittar man på skogsföretagen så har många i ledande positioner och specialistroller en jägmästarexamen. Det är roller som kräver djup kunskap och där ser vi en risk för att det blir svårt att hitta rätt kompetens framöver, förklarar hon.
Söktrycket på jägmästarutbildningen har sjunkit kraftigt. Enligt siffror från SCB har antalet som tar jägmästarexamen mer än halverats på tio år. Förra året fick Sverige 26 nya jägmästare, det är inte ens en gymnasieklass. Samtidigt är skogen en av våra största industrier.
I dag erbjuds fler platser på utbildningarna som kan ge jägmästarexamen än antalet sökande studenter. Det innebär att det just nu inte finns någon antagningsgräns. Inte bara får alla jägmästare jobb, utan alla som söker utbildningen, oavsett betyg från gymnasiet, kommer in.
Men för många studenter är jägmästare aldrig ens ett alternativ, främst därför att det är svårt att välja ett yrke som man inte vet existerar.
Astrid Bygge gick på gymnasiet i Stockholms innerstad. Hon berättar att trots att många läste naturvetenskap funderade nästan ingen på jobbmöjligheterna som finns i skogen. Själv kände hon till yrket eftersom hon har jägmästare i släkten.
– Det är en kunskapsbrist. Många vet inte vad en jägmästare är för någonting eller så tror de att man sysslar med jakt. Men man vet vad en ingenjör är, så då pluggar man till det i stället, säger hon.
Astrid Bygge hoppas att fler ska upptäcka yrket och välja att utbilda sig till jägmästare.
– Skogen finns överallt i Sverige. Det finns goda möjligheter att jobba inom skog och köpa hus, bo på landet, ha hund och leva den typen av liv, säger hon.
– Och vi har roligare jobb än ingenjörerna, det tycker jag.
