På tisdagen publicerade polisen den officiella utvärderingen av den säkerhetszon som infördes i stadsdelen Hageby i Norrköping i somras.
I debatten om det lagförslag som ligger till grund för polisens nya möjlighet att införa säkerhetszoner lyftes frågan om så kallad rasprofilering, alltså risken för att ickevita svenskar visiteras enbart på grund av sitt utseende.
DN har jämfört den publicerade utvärderingen med en tidigare version av en mer utförlig, intern rapport och kan se att hela avsnittet om utländsk bakgrund som grund för visitationer har utelämnats ur det offentliga dokumentet.
Resultatet av den studie som polisen själva har gjort visar att av de 377 personer som kroppsvisiterades i Hageby under den aktuella tvåveckorsperioden hade 348 vad rapportförfattarna har definierat som ”utländskt utseende”.
Det motsvarar 93 procent av alla som visiterades.
– Det fanns en del farhågor när vi fick den nya lagstiftningen, just kring att man skulle välja ut de man skulle kontrollera eller kroppsvisitera på grund av utseende. Vår rättsavdelning ville titta vidare på den här metoden för att säkerställa att den är förankrad internt, därför är den inte med i nuläget, säger Frida Braf, chef för lokalpolisområde Norrköping och beställare av utvärderingen.
Vad tänker du om att 93 procent av de visiterade hade ”utländskt utseende”?
– Utifrån att det här är en del som inte är med i vår slutversion av utvärderingen, utan har funnits med i ett arbetsmaterial, kan jag inte säga någonting mer än att det är viktigt att vi tittar på frågan om likabehandling.
Fakta.Fler ickevita visiterades
● I den rapport som DN tagit del av, men som Polismyndigheten inte har publicerat, skriver rapportförfattarna att eftersom det ”fanns ett behov av att undersöka om utseendet kunde ha betydelse för om någon visiterades eller ej var det nödvändigt att utgå från de yttre attributen och inte bara begränsa definitionen till moderns födelseregion.”
● Av 377 personer som kroppsvisiterades i Hageby hade 348 ett ”utländskt utseende” enligt rapportförfattarna.
● I rapporten framgår att vid de visitationer som genomfördes på någon med utländskt utseende var det i 51 procent av fallen någon som var känd av polisen sedan tidigare.
● Vid visitationer av personer som inte hade utländskt utseende var 79 procent kända av polis sedan tidigare.
Källa: Polisens interna rapport
Hur hanterades likabehandling utifrån etnicitet i Hageby?
– I den utvärderingen som vi har publicerat i dag har vi kollat på lika behandling utifrån kön och ålder.
Varför har ni inte tittat på det som är den stora samhällsfrågan här – finns det en strukturell rasism i Sverige som utförs av en myndighet?
– När vi har gått igenom underlagen som man har skrivit efter visitationerna så har vi tittat på om man har fattat beslutet om visitation på flera parametrar och inte på enskild grund. Det kan vara underrättelseinformation, plats och tid på dygnet och umgänge och sådana saker.
Känner du dig trygg med att dina poliser i Norrköping inte visiterar personer på grund av deras utseende?
– Utifrån dokumentationer som vi har gjort efter visitationerna i vår säkerhetszon i Hageby har vi sett att i de allra flesta fall har polismannen fattat beslutet på grund av flera olika parametrar och inte på enskild grund utifrån utseende.
Inte heller Jan Hofvenstam, polisområdeschef i Östergötland, vill kommentera den del av utvärderingen som har strukits i den offentliga versionen. Men han medger att allmänhetens förtroende för polisen kan ta skada om det uppfattas som att kroppsvisitationer genomförs baserat på utseende.
– Förtroendet för polisen kan skadas och därför är det oerhört viktigt att visitationer är rätt uppbyggda och proportionerligt utförda, säger han.
Är de det då?
– Ja, det är min uppfattning. Och vår trovärdighet skulle ju förstöras om vi inte använder oss av rätt metoder.
Läs mer:
Polisens rapport om säkerhetszoner drogs tillbaka
