Svenska bolåntagare kan börja hoppas på lättnader i regelverket.
Sedan förra våren leder ekonomiprofessor Peter Englund en kommitté som har i uppdrag att se över bland annat Finansinspektionens regler om bolånetak och amorteringskrav. Kommitténs slutsatser presenteras nästa vecka, och allt pekar mot att Peter Englund och hans kollegor kommer att föreslå att bolånereglerna lättas upp.
Källor nära utredningen uppger för DN att utredningen kommer att föreslå att det skärpta amorteringskravet slopas. Utredningen väntas också föreslå att bolånetaket, det vill säga hur stor andel av ett bostadsköp som får finansieras med bolån, höjs från 85 till 90 procent.
De nuvarande krav som finns på att vissa hushåll måste amortera på sina bolån infördes i två steg med start 2016. Reglerna infördes för att motverka en allt för hög skuldsättning bland svenska hushåll.
Under åren har amorteringskraven varit föremål för återkommande debatt. Kritiker har framfört dels att kraven gör mer skada än nytta, dels att de lägger en orimligt stor börda på framför allt förstagångsköpare.
Peter Englund vill i dagsläget inte kommentera uppgifterna om vad hans kommitté väntas föreslå nästa vecka. Han påpekar dock att utredningen har haft ett bredare uppdrag än att bara analysera och överväga förändringar av nuvarande amorteringskrav och bolånetak.
– Det finns mycket annat man kan göra som också går under rubriken låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder. Utredningen har haft i uppdrag att titta brett på vad man kan göra framåt.
– Man kan till exempel ha särskilda regler kopplade till om folk har rörliga eller fasta räntor. Man kan även tänka sig att ha olika regler för olika kategorier av låntagare, till exempel förstagångsköpare, eller att reglera KALP-räntan, säger Peter Englund.
KALP-räntan är den ränta bankerna använder när de gör en kalkyl på hur mycket en låntagare, för att kunna viljas bolån, ska ha kvar att leva på när alla utgifter, inklusive lånekostnader, är betalda. Den räntan ligger långt över den befintliga nivån, just för att låntagaren ska kunna klara en kraftigt höjd ränta.
Att Peter Englunds utredning skulle komma fram till lättnader när det gäller kraven på bolåntagare var mer eller mindre givet redan när den tillsattes. Både han och professor John Hassler, som också sitter i kommittén, har varit öppna kritiker av Finansinspektionens regler i flera år.
Frågan har varit hur långt de kan gå.
Enligt uppgifter till DN kommer det ordinarie amorteringskravet, som infördes 2016, bli kvar i någon form. Detta trots att både Peter Englund och John Hassler tidigare har kritiserat även det.
En förklaring kan vara trycket från Finansinspektionen, FI, och Riksbanken som enligt uppgift till DN har haft ett stort inflytande på utredningens arbete. Dessa två institutioner, som har haft sakkunniga i utredningen, har historiskt varit emot lättnader i kraven. Så sent som i januari bad regeringen FI att utreda en höjning av bolånetaket till 90 procent. Inspektionens svar kom inom en månad:
”Vi bedömer att en höjning av bolånetaket skulle leda till en högre skuldsättning hos hushållen och en ökning av de risker som hög skuldsättning medför.”
Utredningen kommer att presenteras på måndag.
Fakta.Bolånetak och amorteringskrav
Det här är de krav som ställs på den som vill låna till en bostad.
Bolånetaket: En köpare får finansiera ett bostadsköp med bolån till som mest 85 procent av köpeskillingen. Med andra ord måste 15 procent av köpet betalas på annan sätt, som genom sparande eller med dyra privatlån.
Taket infördes 2010.
Det ordinarie amorteringskravet: Det anger vad en bolåntagare måste amortera när lånets storlek ställs mot värdet av bostaden. Är lånet över 70 procent av värdet är amorteringskravet 2 procent av lånet per år. Mellan 50 och 70 procent av värdet ska låntagaren amortera minst 1 procent. Under 50 procent av värdet är kravet 0 procent. Kravet infördes 2016.
Det skärpta kravet: Det höjer amorteringstakten för hushåll som tagit stora lån i förhållande till sin inkomst. Det hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst ska betala 1 procentenhet mer, alltså 3, 2 respektive 1 procents amortering vid de olika gränserna. Kravet infördes 2018.
Källa: Finansinspektionen
