Regeringens skogspolitiska utredning ska presenteras senast 31 augusti och syftar bland annat till att utveckla ett konkurrenskraftigt skogsbruk som fäster lika stor vikt vid produktion och miljöhänsyn.
DN har tagit del av utredarens utkast med förslag som nyligen har presenterats för referens- och expertgrupper. Förslagen kan komma att ändras innan slutbetänkandet, men som de ser ut nu handlar det om långtgående förändringar av svensk skogspolitik.
Naturreservat ska bli lättare att upphäva.
Skogslevande fåglar får ett försämrat skydd.
Myndigheter ska presentera ett nytt mått för skogens klimatnytta – utvecklat av skogsindustrin – och regeringen ska ta över ”politiskt känslig” rapportering av skogsdata från Naturvårdsverket.
DN har låtit oberoende forskare läsa förslagen. Sammantaget handlar det om så genomgripande förändringar att de skulle innebära ett ”systemskifte” i svensk skogspolitik, menar Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet.
– Det här måste ses som en del i en medveten politisk process. Alla dessa förslag handlar om att gynna skogsproduktion, inte att nå några miljömål, och syftar till att öka produktionen på bekostnad av biologisk mångfald och klimat, säger han.
Utredaren Göran Örlander kommenterar kritiken:
”Jag arbetar just nu med synpunkter och inspel från referens- och expertgrupp. Jag kommer att noga granska och utveckla mina förslag utifrån de synpunkter utredningen inhämtat från dem.”
Ett av utredningens mest centrala förslag gäller miljömålet ”Levande skogar”, vars syfte är att värna skogens biologiska mångfald. Det är ett miljömål som Sverige i dag inte uppnår, och där utvecklingen rent av går bakåt, enligt Skogsstyrelsen.
Utredaren vill ersätta dagens mål med ett mer ”evidensbaserat och transparent” system, bland annat genom att bara ta hänsyn till rödlistade arter i skogen ”för vilka skogsbruk är den största påverkansfaktorn”.
Enligt Torbjörn Ebenhard leder förslaget till en omvänd bevisbörda:
– Bevisbördan läggs på myndigheter att visa att skogsbruk är den största orsaken till en arts tillbakagång, vilket gör det omöjligt för dem att agera, säger han.
Ekonomiska och sociala aspekter ska också vägas in i arbetet med miljömålen, vilket Torbjörn Ebenhard är kritisk till:
– Du kan inte balansera ekonomiska och sociala intressen mot miljöhänsyn på det här sättet. Om skogen inte fungerar som ekosystem spelar det ingen roll hur bra de andra faktorerna ser ut.
Skyddet för skogslevande fåglar föreslås också minska. I dag är det förbjudet att störa fåglars bon och ägg – men enligt förslaget ska detta endast gälla om en hel population riskerar att påverkas.
En nationell lista över fågelarter med otillfredsställande bevarandestatus ska tas fram, där även ekonomiska hänsyn vägs in.
Sveriges ornitologiska förening Birdlife Sverige – en ideell intresseorganisation som verkar för fågelskydd och naturvård – varnar för att förslaget kan hota biologisk mångfald och bryta mot EU-rätten.
– Syftet är att begränsa skogsbrukets hänsyn till så få arter och så få ytor som möjligt, säger Daniel Bengtsson, sakkunnig på Birdlife Sverige.
– EU-domstolen har slagit fast att skydd för enskilda fåglar och lokala populationer ibland är nödvändigt för att bevara artens långsiktiga överlevnad.
Göran Örlander svarar att förslagen ska bidra till klimatomställning, jobb och tillväxt:
”Jag har i uppdrag från regeringen att lägga förslag i syfte att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa”, skriver han.
Utredaren föreslår att även områden där skogsägare frivilligt har avstått från avverkning – så kallade frivilliga avsättningar – ska räknas som skyddade i statistiken. Dessa områden saknar dock juridiskt skydd, redovisas inte offentligt och kan när som helst tas i bruk igen.
Även små områden som lämnas orörda vid avverkning, så kallade hänsynsytor, ska kunna räknas in.
Tillsammans kan dessa förändringar leda till att Sverige rapporterar en större andel skyddad skog än vad som är internationellt accepterat. Enligt riktlinjer från Internationella naturvårdsunionen (IUCN) får endast skydd som är transparent, formellt beslutat och dokumenterat räknas.
Dessutom föreslås att naturreservat ska kunna upphävas om skyddssyftet ”väsentligen har förfallit”, och att små skyddade områden med höga naturvärden – så kallade biotopskydd – ska kunna ändras eller upphävas om markägaren samtycker.
En annan förändring gäller rapporteringen av skogsdata till EU. Utredaren vill att rapportering som är ”politiskt känslig” flyttas från Naturvårdsverket till regeringen – något som väcker oro hos forskare:
– Det öppnar för politisk påverkan på hur fakta om skogens tillstånd redovisas, säger Torbjörn Ebenhard.
Slutligen föreslås att myndigheterna ska använda en ny modell för att beräkna skogens klimatnytta, framtagen av skogsindustrin.
I dag används metoder som bygger på FN:s klimatpanel IPCC:s riktlinjer och EU:s klimatregler, där statistik från Riksskogstaxeringen och Markinventeringen ligger till grund.
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och tidigare Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, ser problem med den nya beräkningsmodellen.
– Man riskerar att överdriva produkters klimatnytta. Intrycket man får är att syftet skulle vara att motverka och minska klimatkraven på skogsindustrin, så att man kan fortsätta med dagens skogsbruk utan att ta mer hänsyn till klimatfrågan, säger han.
Utredaren Göran Örlander betonar att målet är ett stabilt och förutsägbart regelverk:
”Det är svårt att kommentera enskilda förslag – det är viktigt att se helheten.”
Läs mer:
Det här säger vetenskapen om skogens klimatnytta
SCA högg ner skog från Carl von Linnés tid: ”skräckexempel”
Hård kritik mot skogsutredningen: ”Verklighetsfrånvänd”