Det var söndagsmorgonen den 11 maj som UD-diplomaten i 60-årsåldern greps, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.
Samma morgon slog Säkerhetspolisen – utklädda till brevbärare – till mot en villa i Mellansverige. En kurdisk politiker, även han i 60-årsåldern, greps. Mannen är en ledarfigur i kurdiska PYD.
Båda männen släpptes dagarna därpå på fri fot, men är fortfarande på sannolika skäl misstänkta för brott.
Endast knapphändig information om ärendet har offentliggjorts. Men DN kan nu, utifrån källuppgifter och dokument, berätta nya uppgifter om fallet.
DN erfar att förundersökningen mot UD-diplomaten och den kurdiska politikern inleddes efter en insats från Kronofogden.
I september 2024, några veckor innan Säkerhetspolisens förundersökning inleddes, genomförde Kronofogden en förrättning i den kurdiska politikerns hem. Mannen var skuldsatt och myndigheten sökte efter tillgångar som kunde utmätas eller säljas.
Vid förrättningen deltog även sju poliser, enligt offentliga dokument.
Den tidigare chefen för lokalpolisområdet har till DN uppgett att all information om insatsen omfattas av förundersökningssekretess. Även polisens händelserapport är belagd med förundersökningssekretess när vi begär ut den.
Enligt uppgift till DN ska minst en sekretessbelagd handling påträffats, men den nytillträdde chefen för lokalpolisområdet säger att han inte har några uppgifter om det som beskrivs och dementerar att myndigheten ska ha tagit några hemliga handlingar i beslag vid förrättningen.
Kronofogden uppger att myndigheten inte har någon information om att handlingar skulle ha påträffats vid insatsen.
Åklagare Mats Ljungqvist vill inte kommentera DN:s uppgifter med hänvisning till förundersökningssekretess. Han säger emellertid att ett stort antal förhör har hållits och att utredningen nu är i slutskedet.
– Vi har hållit ett flertal förhör. Det senaste höll vi i måndags, säger han och tillägger:
– Men det återstår fortfarande förhör. Och det är ju personer som inte heller är så lätta att höra. Det är personer som av olika skäl befinner sig på resor som också ska höras.
Ekot har tidigare rapporterat att ett mejl om Turkiet och den svenska Natoprocessen spelar en viktig roll i utredningen. Det bekräftas av uppgifter till DN.
Det aktuella mejlet skickades till den nu misstänkte UD-diplomaten sent på kvällen den 27 oktober 2022, med ämnesraden: ”Fwd: Några punkter”. Avsändare var Michael Sahlin, tidigare ambassadör i Turkiet, som då inte hade något formellt uppdrag för Regeringskansliet.
Efter en begäran från DN lämnar utrikesdepartementet ut en rad mejl som Michael Sahlin skickat till deras medarbetare. Däremot lämnas inte det berörda mejlet ut – med hänvisning till förundersökningssekretess.
– Jag är förvånad över att ett mejl från mig kan förekomma i ett sådant här sammanhang. Jag sitter inte på några hemligheter, säger Michael Sahlin.
Den misstänkte UD-diplomaten har det senaste halvåret varit arbetsbefriad med lön. Hans arbetsgivare, Regeringskansliet, var emellertid i kontakt med Säkerhetspolisen om ärendet betydligt tidigare än vad som hittills varit känt.
Dagarna innan julafton 2024 skickade Regeringskansliets säkerhetsdirektör Fredrik Agemark en skrivelse till Säkerhetspolisen. Det är två månader efter att förundersökningen drog igång och ett halvår innan gripandet.
Skrivelsen är helt och hållet sekretessbelagd men Regeringskansliet bekräftar att den rör utredningen gällande grov obehörig befattning med hemlig uppgift.
Advokat Thomas Olsson företräder den misstänkta UD-diplomaten. Han anser att utredningen står helt stilla.
– Vår uppfattning är att misstankarna är fullständigt ogrundade. Det finns all anledning i världen att fråga åklagaren varför det inte händer någonting, säger Thomas Olsson.
Jag menar nog att Thomas Olsson är helt ute i ogjort väder
Åklagare Mats Ljungqvist menar att det inte finns något anmärkningsvärt alls med att utredningen fortfarande pågår ett halvår efter gripandet.
– Jag menar nog att Thomas Olsson är helt ute i ogjort väder, säger han.
Enligt Mats Ljungqvist är ärendet komplext och utredningen har vuxit de senaste månaderna.
– När det gäller att de här misstankarna ska vara ”fullständigt ogrundade” så är det ju något som Olsson naturligtvis har betalt för att tycka. Olsson är en mycket, mycket erfaren advokat. Men jag skulle vilja påstå att han inte är så erfaren när det gäller den här typen av ärenden.
Thomas Olsson säger att misstankarna mot UD-diplomaten har medfört allvarliga och negativa konsekvenser för UD-diplomaten, med tanke på att han är avstängd från sitt jobb.
– Enbart av det skälet så finns det anledning att handlägga ett sådant ärende skyndsamt. Vad det gäller de mer personliga angreppen från åklagaren så tänker jag inte nedlåta mig till att bemöta dem över huvud taget, säger Thomas Olsson.
DN har sökt UD-diplomaten, den kurdiska politikern samt dennes advokat. Ingen av dem vill besvara några frågor.
Parallellt med utredningen om grov obehörig befattning med hemlig uppgift pågår en helt annan, utredning med koppling till utrikesdepartementet. I maj slog Säkerhetspolisen till mot en lägenhet i centrala Stockholm. Där greps en UD-diplomat i 50-årsåldern – misstänkt för spioneri.
Mannen försattes efter några dagar på fri fot. Samma vecka hittades han död.
Spioneriutredningen har, enligt åklagare, ingen koppling till förundersökningen mot den kurdiska politikern och den andre UD-diplomaten. Den pågår fortfarande.
