På torsdagsförmiddagen, svensk tid, landade de fyra astronauterna i Nasas besättning på den internationella rymdstationen ISS på jorden. De fick lämna stationen i förtid, sedan en av dem hade fått problem med hälsan. Kvar ombord finns nu bara två ryska kosmonauter och en amerikansk astronaut som kom dit tillsammans i november.
Nasa har inte avslöjat vilken av astronauterna som är drabbad eller vilken typ av hälsoproblem det handlar om.
Men på en rymdstation, eller i en rymdkapsel, fungerar varken vår kropp eller mikroorganismerna som lever i våra tarmar, i munnen och på huden likadant som på jorden.
En grupp amerikanska forskare har nu undersökt hur bakterier och så kallade bakteriofager – virus som angriper bakterier – beter sig i tyngdlöshet eller så kallad mikrogravitation.
Här nere på jordytan finns det enormt mycket bakterier och ännu fler bakteriofager. När de stöter på varandra infekterar bakteriofagen bakterien.
– Hur bakterier och bakteriofager samverkar är mycket viktigt för hur våra tarmbakterier fungerar, och det är avgörande för människors hälsa, säger Vatsan Raman, biokemist vid University of Wisconsin-Madison i USA.
– Så vi ville veta hur det förändras i mikrogravitation.
Vatsan Raman och hans medarbetare skickade provrör med E.coli-bakterier och bakteriofagen T7, som angriper bakterien, till ISS. E.coli-bakterier kan orsaka till exempel urinvägsinfektion, och utgör också en stor del av vår tarmflora, I studien som nu publiceras i tidskriften Plos Biology jämför forskarna vad som hände i rymden med hur bakterierna och virusen reagerar i likadana provrör på jorden.
En stor skillnad var hur snabbt det gick för bakteriofagerna att infektera bakterierna.
– Vanligtvis tar det ungefär 20 till 30 minuter. Men på den internationella rymdstationen tog det timmar till dagar för bakteriofagerna att slutföra infektionen, säger Vatsan Raman.
Det beror på att det tar längre tid för bakterierna och fagerna att blandas och stöta på varandra i tyngdlöshet.
– Det förändrar infektionsdynamiken helt och hållet.
Forskarna såg också att både bakterier och virus snabbt anpassade sig till den nya miljön.
– Bakterierna genomgick mutationer för att hantera mikrogravitationen bättre, och det gjorde bakteriofagerna också. Så evolution sker även där, säger Vatsan Raman.
Många stammar av E.coli-bakterier har blivit resistenta både mot antibiotika och mot vanliga typer av bakteriofagen T7. Men Vatsan Raman och hans kollegor upptäckte att en del av de genetiskt förändrade bakteriofagerna från rymdstationen effektivt kunde angripa och döda resistenta bakteriestammar på jorden.
– Det var överraskande. Det verkar som om förhållandena på rymdstationen på något sätt härmar hur urinvägsinfektionsbakterierna beter sig, säger han.
Resultaten kan vara viktiga både för astronauterna på ISS och för framtidens bemannade rymdfärder till Mars, menar Vatsan Raman.
– Det här väldigt enkla experimentet visar att samspelet mellan bakterier och bakteriofager ser mycket annorlunda ut i rymden och på jorden. Ska vi planera långa rymdresor måste vi bättre förstå hur tarmbakterierna fungerar i mikrogravitation.
Läs mer:
I rymden kan ingen höra dig gräla
Så ska astronauterna kunna hålla sams hela vägen till Mars














