Vad innebär Trumps återkomst till Vita huset för sporten?

Det är knappast någon hemlighet att Donald Trump gillar att spela golf. Washington Post har uppskattat att den tillträdande presidenten spelade 261 rundor under sin första mandatperiod.

Det var också på en av hans egna golfbanor (i Florida) som Trump befann sig vid det misstänkta mordförsöket i mitten av september.

Den nu stundande presidentinstallationen tycks samtidigt väcka hopp på vissa håll i golfvärlden – ett hopp om att Trump ska kunna bli tungan på vågen i förhandlingarna mellan de traditionella golftourerna och Saudiarabiens statliga investeringsfond, som finansierar den kontroversiella LIV-touren.

– Han är en golfälskare. Så kanske. Vem vet? Men jag tror att han som president förmodligen har större saker än golf att fokusera på, sade den nordirländske stjärnan Rory McIlroy till The Guardian i början av november.

Men det finns betydligt mer än golfbanor som väntar för Trump under de fyra kommande åren. 78-åringens andra sejour i Vita huset sammanfaller bland annat med två gigantiska idrottsevenemang där USA står som värdnation: Herrarnas fotbolls-VM 2026 och sommar-OS 2028.

Dessutom väntar klubblags-VM i fotboll i USA redan till sommaren – ett prestigeprojekt för Internationella fotbollsförbundets (Fifa) ordförande Gianni Infantino, som till synes är väldigt mån om att vårda sin relation till Trump.

Den tillträdande presidenten presenterades av Infantino som en ”väldigt, väldigt speciell vän” när grupperna till klubblags-VM lottades i Miami i början av december. Trump, som närvarade via länk, skickade i sin tur en dos beröm tillbaka till Fifas ordförande:

– Han är en vinnare. Han är the president och jag är the president. Vi har känt varandra länge och det gör mig så hedrad att ha den här typen av relation, för att fotbollen växer som bara den.

Infantino var den 6 november i fjol också snabbt ute på Instagram och gratulerade Trump med ett inlägg bestående av sex olika bilder på de två, med det tillhörande budskapet: ”Fotboll förenar världen.”

Svenska fotbollförbundets ordförande Fredrik Reinfeldt har i sin tur kallat Trump för ”världens farligaste man”. I november fick han av TV4 frågan om han står fast vid den ståndpunkten.

– Absolut, svarade Reinfeldt.

För DN utvecklar den förre statsministern, som inför valet 2020 skrev en bok om den amerikanska konstitutionen och valsystemet, resonemanget. Han säger att han tycker sig ”kunna ha rätt att ha lite olika hattar”.

– Kring USA-valet har jag kommenterat vad jag tror väntar världen, alltså fyra rätt prövande år med Donald Trump.

– Men om du intervjuar ordföranden för Fotbollförbundet är min förhoppning att VM-kvalet som inleds i höst ska leda till att Sverige kvalificerar sig till Kanada, USA och Mexiko.

Just fotbolls-VM har flera gånger visat sig vara ett väldigt dåligt exempel för de som hävdar att politik och idrott ska hållas isär. Diskussioner om diktatur, rasism, homofobi, klimatet och utnyttjande av arbetare – för att nämna några – har varit högst närvarande, i synnerhet när Qatar stod för värdskapet vid herrarnas senaste mästerskap 2022.

– Före Qatar var den här tanken om att fotbollen och idrotten ska vara opolitisk, och kan vara opolitisk, ändå ganska stark. Man ville tro på det, och förstärka det – att man inte ska koppla idrotten till politiska frågor, säger Katarzyna Herd, lektor i etnologi vid Lunds universitet.

– Men jag tror att vi efter Qatar insåg att det inte går att försvara. Idrott och fotboll har alltid varit kopplat till någon slags politik, någon slags agenda.

Hon fortsätter:

– Jag tror också att det i och med Qatar blev tydligt hur mycket tyngd som kan komma med idrotten. Jag tror inte att Qatar, när de (2010) fick veta att de fått mästerskapet, hade gissat att diskussionen kring så tunga samhällsfrågor skulle komma, och att den linsen skulle appliceras så pass starkt på dem.

Kanske går det att konstatera att ett stort idrottsmästerskap inte längre bara fungerar som en god plattform för en politiker eller annan typ av ledare, utan samtidigt är en nästintill lika bra plattform för kritik mot värdlandet eller dess politiska ledning.

– Så kan det vara. Det såg vi i Qatar, och redan med Saudiarabien (som arrangerar fotbolls-VM 2034) – att den diskussionen börjar, säger Katarzyna Herd.

Men hon lägger också till ett konstaterande:

– Samtidigt är inte Trump direkt känd för att vara rädd för kontroverser.

Även om det på goda grunder går att misstänka att kritik kommer att riktas mot Trump inför och under de stora mästerskapen går det också att konstatera att den tillträdande presidenten där har goda möjligheter att få utrymme för sina budskap – och ibland kanske också, åtminstone delvis, nå en ny publik.

– Han kommer nyttja det faktum att de har stora evenemang på ett eller annat sätt, för att stärka nationen, sig själv och sin administration. Det är jag helt övertygad om, säger varumärkesforskaren Eva Ossiansson, verksam på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

– Jag tror att han kommer se detta som en del av sin möjliga palett att jobba med, en plattform för att nå ut med sina budskap och sin berättelse om landet.

Men, lägger hon till, det är samtidigt svårt att veta ”var landet ligger” och exakt vad budskapet blir när det väl blivit dags för mästerskap.

– Vi har ju ingen aning om vad han kommer att hitta på till dess.

En blick i backspegeln förtäljer att Trump inte alls var främmande för att prata om och engagera sig i sport under sin första mandatperiod – men inte alltid i positiva tongångar. Bland annat var presidenten starkt kritisk mot den protestmetod som snabbt spred sig bland amerikanska idrottare med start 2016: Att knäböja.

Det började med quarterbacken Colin Kaepernick och följdes av många, många andra – från fotbollsspelaren Megan Rapinoe till fäktaren Race Imboden.

En annan uppmärksammad dispyt, som fortsatt även efter Trumps första mandatperiod, är den med det amerikanska damlandslaget i fotboll. Efter VM-guldet 2019 valde landslaget att bojkotta det traditionsenliga besöket till Vita huset.

Nyss nämnda Rapinoe gick i bräschen för den öppna kritiken mot Trump, som gav igen när landslaget några år senare fick lämna VM 2023 redan i åttondelsfinal – efter förlust på straffar mot Sverige.

”Den chockerande och totalt oväntade förlusten mot Sverige är symboliskt för hur USA blivit under Joe Bidens tid som president”, skrev Trump på plattformen Truth social och fortsatte:

”Många av våra spelare var öppet kritiska till USA – inget annat land betedde sig på det sättet. Inte ens nära. Woke-kultur är lika med misslyckande. Bra skott Megan. Det går åt helvete för USA!”

Senare i vår tar Fifa beslut om vem eller vilka som får arrangera damernas fotbolls-VM 2031. USA har ansökt, tillsammans med Mexiko. Men att Trump skulle ha någon inverkan på den processen tycks inte vara aktuellt – åtminstone inte i nuläget.

Läs mer:

Fifapampen tar hjälp av Trump inför nya jätteturneringen

Fredrik Reinfeldt: Därför sade inte Sverige nej till VM i Saudiarabien

Race Imboden och Ysaora Thibus: ”Våra röster kan ta ifrån oss det vi jobbat för”