Det är några av huvudpunkterna i den proposition som infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) presenterar på torsdagen och som beskrivs som ”historiskt stor”.
Eftersom regeringen väljer att lyfta ur finansieringen av myndigheten Trafikverket med 9800 anställda, de så kallade förvaltningskostnaderna, frigörs enligt Andreas Carlson 59 miljarder till trafiksystemet.
Enligt departementets sätt att räkna innebär det att den så kallade ramen att använda till vägar och järnvägar höjs med 262 miljarder jämfört med innevarande planperiod.
Som regeringen gick ut med för en månad sedan blir den nya ramen för infrastrukturen under perioden 2026 till 2037 totalt 1 171 miljarder räknat i 2025 års prisnivå. Finansieringen hämtas delvis från den upplåning som regeringen valt att tillåta sig.
– Sett till vad som står på sista raden höjer vi ramen som riksdagen ska besluta om med 21 procent, men i och med att vi lyfter ut förvaltningskostnaden blir den totala förstärkningen 27 procent jämfört med nuvarande plan, säger Andreas Carlson.
Den modellen motiveras med att ”öka transparens, kostnadskontroll och budgetdisciplin” – områden där politiken länge varit kritiskt till Trafikverket.
Propositionen som nu läggs på riksdagens bord handlar mycket lite om exakt vilka byggprojekt som regeringen vill satsa på. Det slås fast först när den nya så kallade nationella planen beslutas av regeringen våren 2026.
Men prioriteringen mellan väg och järnväg, underhåll och nya investeringar läggs fast.Tyngdpunkten är tydlig: Vägarna får mest.
Några siffror: Underhållet av järnvägen får 210 miljarder, vägarna får 354 miljarder.
Utveckling, alltså bland annat nybyggen, av järnväg och väg får tillsammans 607 miljarder.
I den nu gällande planen var anslaget till utpekade järnvägsinvesteringar fem gånger så högt som till vägar, enligt regeringen. Där kan det bli en omviktning. Prioriteringen av vägarna framgår av att medan järnvägsunderhållet höjs med 5 procent stiger den med 48 procent för vägunderhållet.
Omräknat från att förvaltningsanslaget lyfts ur ramen höjs vägunderhållet med 53 procent och vidmakthållandet av järnvägen med 18 procent, enligt departementets beräkningar.
Andreas Carlson säger att vägpengarna ska räcka till att hela den så kallade underhållsskulden som Trafikverket beräknat till 35 miljarder ska arbetas bort till 2037. Men motsvarande skuld på järnvägssidan, 96 miljarder, raderas inte ut.
– Vi lägger så mycket pengar för underhållet av järnvägen som Trafikverket bedömer att de klarar av att hantera, man kan säga att vi maxar, säger Andreas Carlson.
Från Trafikverkets rapporter senaste åren har rubrikerna mest handlat om bristerna på järnvägen, med stora och ökande förseningar och kraftiga fördyringar.
Men av rapporterna framgår också att standarden på vägar, och inte minst vägbroar, sjunkit. ”Vägnätet är i stora delar ålderstiget och inte byggt för dagens trafikmängder eller tunga fordon”, skriver Trafikverket i sin senaste underhållsplan.
Ansvarige ministern talar nu om ”en tvärvändning av vägunderhållet”.
– Inte för att det är roligt, utan för att det är helt avgörande, för näringslivet, för vår beredskap, och också för att man ska kunna ta sig till och från jobbet.
Regeringens inriktning Trafikverkets framtidsprognoser har fått kritik för att inte anpassas för att minska de klimatskadliga utsläppen. Till exempel har Trafikverkets beräkningar utgått från att biltrafiken ökar med 25 procent till 2040.
– Sist jag kollade går inte elbilar att köra på järnvägsräls. Elbilarna är också tyngre än bensinfordonen vilket i sig ökar behovet av vägunderhållet, svarar Andreas Carlson på DN:s fråga om prioriteringen.
Även om beskeden om vilka järnvägar och vägar som regeringen vill bygga ut dröjer ges besked om att släppa in privat kapital i så kallade OPS-avtal, Offentlig Privat Samverkan.
– Vi avser att testa objekt som projekteras och byggs av annan aktör, säger Andreas Carlson.
Regeringen ger nu ett ”principiellt okej” till att pröva ”alternativ finansiering” och pekar ut förbättringar på Malmbanan Luleå-Narvik.
Detsamma gäller ”Östlig förbindelse”, den tänkta väg- och tågtunneln under Saltsjön i Stockholm för att knyta ihop Nacka med Värtahamnen till ett slags ringled. Det är också ett av de tre projekt som Svenskt Näringsliv sagt är intressant för företagen att gå in i.
Den omdiskuterade, dyra och kraftigt försenade digitaliseringen av järnvägens EU-gemensamma signalsystem för att styra tågen, kallat ERTMS, ska inte längre få fungera som en budgetregulator.
I förra nationella planen kapades ERTMS-anslaget kraftigt för att täcka andra, underfinansierade, hål. Nu säger regeringen att ERTMS ska vara infört till år 2042.
Ytterligare ett besked handlar om de rätt akuta brister som varnas för i Skånes trafiksystem, särskilt när dansk-tyska Femarn Bält-förbindelsen öppnar om fem år.
Där öppnar regeringen för möjligheten att intäkter från resande över Öresundsbron, som beräknas bli färdigbetald snabbare än tänkt, ska kunna gå till andra projekt i Öresundsregionen.
