Uppfattningen att det svenska samhället är på väg åt fel håll är utbredd i väljarkåren. Det senaste året har andelen pessimister legat runt sex av tio i DN/Ipsos mätningar. Så såg det även ut i mars månad. Färre än var tionde gör en positiv tolkning av läget.
Den senaste undersökningen visar att kriminaliteten är väljarnas temperaturmätare på hur det går för Sverige. Runt hälften av de bekymrade väljarna pekar ut skjutningar och bombningar som orsaken till sin svartsyn.
Men faktum är att samma område pekas ut av (de fåtaliga) optimisterna som ett skäl till att vara hoppfull.
– De som anser att utvecklingen går åt rätt håll fokuserar på de åtgärder som vidtas av regeringen och polisen för att bekämpa brotten, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Överhuvudtaget är listan över vilka politikområden som avgör bedömningarna tämligen lika för optimister och pessimister.
– Väljarna ser olika på om glaset är halvfullt eller halvtomt, säger Nicklas Källebring.
På pessimisternas lista över problem kommer sjukvården på andra plats. Undersökningen visar att bristande tillgång och att vården är överbelastad är källor till missnöjet.
Skolan hamnar på tredje plats på grund av upplevda försämringar, som större klasser och mindre resurser. Därefter kommer invandring och integration. Missnöje med dyrtiderna för också upp ekonomin på listan.
Försvar och säkerhet nämns däremot xbara av de som är positiva till samhällsutvecklingen. Att försvaret rustas upp och att Sverige har blivit Natomedlem är några argument som framkommer i undersökningen. Noterbart är också att sjukvården inte lyfts fram av optimisterna.
Frågan i mätningen gäller vad som händer i Sverige, men omvärldsläget kan spela in, menar Nicklas Källebring.
– Den oro som president Trump har skapat bildar en fond som utvecklingen i Sverige bedöms emot.
Det dystra stämningsläget syns i alla väljargrupper, men män är något mindre negativa än kvinnor. Tidöpartiernas väljare ser aningen ljusare på läget än de som stödjer oppositionen, men skillnaden är inte stor.
Trots att pessimismen verkar utbredd i väljarkåren har andelen pessimister har sjunkit något i mars jämfört med februari. Nicklas Källebring bedömer att dådet på Risbergska skolan i Örebro är förklaring till de höga siffrorna för februari.
Läs mer:
USA:s anseende rasar bland svenska väljare
