![](https://i1.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/900241f8-8ecd-42bd-88a6-5440f9a1d3b0.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
Utvidgning blir en av de riktigt tunga frågorna för EU de närmaste åren. Parlamentariker som väljs i valet i juni kommer att involveras, inte minst genom att nya medlemsländer ska få godkänt av både parlamentet och ministerrådet.
Nio länder har fått kandidatstatus, flera av dem på västra Balkan. Men mest laddad är frågan om Ukraina.
Aldrig tidigare har EU behandlat en medlemsansökan från ett land som befinner sig i krig. Ett närmande har pågått mellan Ukraina och EU under många år, något som Ryssland konsekvent har motsatt sig. Konflikten ställdes på sin spets första gången 2014 vilket ledde till att Ryssland tog kontroll över Krim och östra Ukraina. Bara dagar efter det fullskaliga ryska angreppet i februari 2022 lämnade den ukrainska regeringen in en ansökan om fullvärdigt EU-medlemskap.
Ansökan bör besvaras med ja, anser nästan sex av tio svenskar. Bara var tionde säger nej, enligt en mätning som DN/Ipsos har gjort.
– Det är väldigt tydligt att det finns en stark opinion i Sverige för släppa in Ukraina i EU, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Stödet för att göra Ukraina till ett EU-land finns brett i de flesta väljargrupper. Kvinnor och äldre är något mer positiva än män och yngre.
I alla partiers väljargrupper överväger de som säger ja till Ukraina. Allra mest positiva är miljöpartister, centerpartister, socialdemokrater och moderater. Entusiasmen är lägst bland Sverigedemokraternas väljare, men även bland dem är de positiva betydligt fler än de negativa.
Men mycket återstår innan det ukrainska medlemskapet kan bli verklighet. Europeiska rådets ordförande Charles Michel har sagt att det skulle kunna ske 2030. För Ukraina handlar det om att leva upp till en rad skarpa krav som kommissionen har ställt: rättsstaten och marknadsekonomin behöver stärkas, mediernas frihet garanteras, korruptionen bekämpas och mycket annat. Detta samtidigt som landet kämpar för att stå emot den ryska aggressionen. En kamp som förutsätter massivt ekonomiskt och militärt stöd, inte minst från EU.
EU å sin sida behöver hantera stora ekonomiska konsekvenser, bland annat att Ukraina i så fall skulle bli unionens största mottagare av jordbruksstöd. Säkerhetspolitiskt skulle det innebära utmaningar att inkludera ett land som den ryska regimen visat sig berett att angripa militärt. Principen att EU-länder solidariskt ska ställa upp för varandra vid ett väpnat angrepp skulle sättas i ett nytt ljus.
Bland EU:s kandidatländer finns också Turkiet, men här vill de svenska väljarna inte ens glänta på dörren.
Drygt sex av tio säger nej till att släppa in Turkiet, enligt DN/Ipsos mätning. Inte ens en av tio säger ja. Opinionen är med andra ord den rakt motsatta mot i fallet Ukraina. Motståndet mot Turkiet är kompakt i alla väljargrupper, oavsett vilket parti man sympatiserar med.
Turkiet har stått i EU-kön sedan 2009. Förhandlingarna pausades dock 2018 och läget har varit låst sedan dess. Skälet är att Turkiet under president Erdogan har gjort inskränkningar i demokratin som inte är förenliga med ett EU-medlemskap.
När Erdogan höll Sverige på halster i Natoprocessen lyckades han pressa fram ett löfte från den svenska regeringen om stöd för att återstarta medlemsförhandlingarna med EU. Det var inte populärt bland de svenska väljarna. Färre än en av tio applåderade överenskommelsen, enligt en undersökning som DN/Ipsos gjorde i augusti ifjol.
Läs mer:
Det här tycker väljarna är viktigast i EU-valet
Experten: Det här kan EU göra i väljarnas hjärtefrågor
Fakta.EU:s utvidgning
Länderna som EU har godkänt som kandidater och när det skedde:
■ Turkiet 1999 (förhandlingarna avbrutna sedan 2018)
■ Nordmakedonien 2005
■ Montenegro 2010
■ Serbien 2012
■ Albanien 2014
■ Ukraina 2022
■ Moldavien 2022
■ Bosnien Hercegovina 2022
■ Georgien 2023
För att bli godkända måste länderna leva upp till EU:s så kallade Köpenhamnskriterier, som är av tre slag:
Politik: stabila institutioner som garanterar rättssäkerhet, demokrati, mänskliga rättigheter mm.
Ekonomi: fungerande marknadsekonomi.
Administrativt: en förvaltning som klarar att genomföra EU:s lagar och regelverk.
Beslut om att godkänna nya länder tas av både parlamentet och rådet.
Källa: Europeiska rådet, Europaparlamentet
Så gjordes undersökningen
● Ipsos har genomfört 1 252 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 9-21 april. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 628 intervjuer via sms-länk till en webbenkät. 624 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt.
● Frågan som ställdes var: Vilken inställning har du till att något av följande länder blir medlemmar i EU (Ukraina/Turkiet)?
● För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.