Höjt avdrag för renoveringar och utbyggnader – rot – dominerar kostnaderna i den vårbudget som finansminister Elisabeth Svantesson (M) lägger fram på tisdagen.
Vårändringsbudgeten fungerar som en halvtidskorrigering av regeringens ekonomiska politik. Den är ett mindre komplement till den stora höstbudgeten.
Vad går pengarna till?
Av totalt 11,5 miljarder kronor i nya utgifter lägger regeringen drygt en tredjedel, 4,35 miljarder, på det tillfälligt höjda rotavdraget. Från den 12 maj till den sista december höjs subventionsgraden för rotarbeten från 30 till 50 procent.
Regeringens åtgärder på arbetsmarknaden och inom utbildning summerar till knappt 2,5 miljarder kronor. På sjukvårdsområden skjuter regeringen till 1 miljard, bland annat 240 miljoner till psykiatrin.
Vad innebär det för statens finanser?
Kostnaderna för åtgärderna läggs till det stora underskott i statens ekonomi som väntas under 2025. 86 miljarder kronor räknar regeringen med att budgeten ska gå back.
Det ovanligt stora underskottet motiverar regeringen med att det råder lågkonjunktur.
Hur mår svensk ekonomi?
Elisabeth Svantesson lägger fram sin vårbudget i ett läge då utsikterna för svensk ekonomi tycks försämras varje dag.
Regeringen tror på en ekonomisk tillväxt på 2,1 procent i år. Det är högre än vad statliga Konjunkturinstitutet bedömde i sin senaste prognos – som gjordes innan president Donald Trumps tullchock för två veckor sedan.
De flesta bedömare tror att handelskriget kommer att göra ett kännbart avtryck i svensk konjunktur och arbetslöshet. Lågkonjunkturen fördröjs.
Läs mer:
Svantesson: Tullkriget slår mot svensk ekonomi nästa år
Carl Johan von Seth: Så lånar man 300 miljarder kronor
