Att öka antalet vårdplatser är en prioriterad fråga för regeringen. För att hjälpa regionerna på traven fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell plan och pengar att fördela till regioner som lyckas skapa fler vårdplatser.
Men kraftsamlingen har hittills inte gett någon effekt, konstaterar myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, som har i uppdrag att utvärdera den statliga satsningen. I stället har antalet disponibla vårdplatser minskat sedan 2022.
Analysen stämmer väl överens med resultatet från en färsk undersökning som Läkarförbundet har gjort bland sina medlemmar. Den visar att läkare upplever att bristen på vårdplatser försämrats de senaste åren. Och det får konsekvenser.
Var femte läkare uppger att de varje vecka tvingas skicka hem patienter som borde ha lagts in på sjukhus. Lika många tvingas varje vecka skriva ut patienter för tidigt, berättar Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.
– Vi vet att vårdplatsbristen innebär stora risker för patienterna. Det leder till återinskrivningar, mer vårdrelaterade infektioner och dödsfall.
Vårdplatsbristen beskrivs också av läkare som deras största arbetsmiljöproblem, berättar Sofia Rydgren Stale. Det handlar både om känslan av otillräcklighet och att tvingas lägga värdefull arbetstid på det administrativa arbetet med att leta vårdplatser.
Förra sommaren presenterade Socialstyrelsen en nationell plan med 160 punkter som skulle lösa vårdplatsbristen. Myndigheten gick då ut och sade att bristen kunde vara löst till år 2026 om regionerna bara vidtar rätt åtgärder.
Tror Socialstyrelsen fortfarande att vårdplatsbristen kan vara löst till 2026?
– Vi avvaktar våra egna siffror innan jag kan säga hur långt ifrån vi är. Vi ser att det arbetas i rätt riktning men vi är bekymrade över att det inte finns högre vårdkapacitet och fortsätter stötta regionerna, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.
Enligt honom är det framför allt två saker som regionerna kämpar med: Kompetensförsörjningen, att ha tillräckligt många välutbildade medarbetare som även kan arbeta på obekväma tider, och att få pengarna att räcka till.
För samtidigt som vården har arbetat med att försöka öka antalet vårdplatser har flera regioner skurit ner och gjort sig av med vårdpersonal.
– Ska vårdplatserna bli fler måste regionerna ersätta nedskärningar med satsningar på personalen. Men regionerna måste också ges långsiktiga ekonomiska förutsättningar av regeringen att bedriva sjukvård, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.
Enligt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) finns det även ljusglimtar i Vård- och omsorgsanalys rapport.
– Regionerna ser positivt på Socialstyrelsens nationella plan. Vi måste lyckas med att öka vårdkapaciteten för patienternas skull, säger hon.
Hur ska vården skapa fler vårdplatser om man tvingas skära ner?
– Det är nödvändigt att regionerna behåller personalen som jobbar i vården. Det är på den administrativa sidan man får göra förändringar om man har dålig ekonomi. Regionerna får ta ansvar för sina egna beslut och ska uppfylla hälso- och sjukvårdslagen. Vi har ingen statlig styrning av sjukvården i dag men ser just nu över det.
Läs mer:
Trendbrott när intensivvårdsplatserna ökar i Stockholm
