Vem var Lucy?
– Det var en individ av arten Australopithecus afarensis som levde för lite drygt tre miljoner år sedan, säger Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Vad vet vi om henne, för det var väl en hon, eller?
– Vi vet att det var en hona tack vare bäckenet. Vi vet också att hon var vuxen och att hon hade fött barn och att hon var någonstans mellan 90 och 100 centimeter lång när hon levde.
Varför blev det sådant ståhej om just det här fyndet?
– Det var första gången man hittade ett skelett som var så här gammalt. Man hade hittat fossil innan. Några benbitar här, en skalle där. Men inget skelett som var någorlunda komplett. Plötsligt fanns det något som vi kunde relatera till och som kan uppfattas som en person. Symbolvärdet av det blev väldigt stort.
Hur komplett är skelettet?
– Cirka 40 procent finns bevarat. Men eftersom vi är symmetriska kan vi lista ut 60 till 65 procent av anatomin. Det var också första gången vi fick proportionerna, som visar att hon hade ganska korta ben och långa armar, vilket för tankarna till människoapor.
På vilket sätt är vi släkt med Lucy?
– Vi vet inte om den art hon tillhörde, Australopithecus afarensis, är direkta anfäder till oss människor eller inte. Det går inte att räkna ut. Lika lite som det går att säga vilka som är dina föräldrar i ett släktträd. Allting är sidogrenar. Det enda vi vet är att vi är släkt.
Upptäckten gjordes den 24 november 1974 i det som i dag är Afarområdet i nordöstra Etiopien av den svenskättade paleontologen Donald Johanson.
– Han är amerikan men hade svenska föräldrar, så han pratar svenska. Jag har varit i området där han hittade Lucy. Det är kulligt, torrt och varmt men otroligt rikt på fossil.
Namnet Lucy kommer av den låt som spelades på radion då upptäckten gjordes, ”Lucy in the sky with diamonds” av Beatles.
– Det var ju tur, eftersom Lucy är ett sådant bra namn. Kort och kärnfullt. Om det hade spelats en annan låt just då hade det kanske blivit ett mindre lyckat namn. Vem vet?