Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt

Stavhopparen som vill se fler unga i styrelserummen

maj 25, 2025

Ordförande om tv-bråket: ”Inte de mest välavvägda orden”

maj 25, 2025

Vecka 21 i bilder – se världen genom DN-fotografernas ögon

maj 25, 2025

Inga lyxplan till Kristersson – här är gåvorna till statsministern

maj 25, 2025

Forskare varnar: Gödsling ger bara tillfällig klimatnytta i skogen

maj 25, 2025
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » Världsunikt ormstaket stoppar huggormarna i Smygehuk
Sverige

Världsunikt ormstaket stoppar huggormarna i Smygehuk

NyhetsrumBy Nyhetsrumapril 9, 2025
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn

Han har forskat på lejon i Afrika och fångat krokodiler och pytonormar i Australien, där han bor och är verksam som professor. Men varje vår återvänder Thomas Madsen till Sveriges sydligaste udde för att studera huggormar.

Den här vårmorgonen har han och fältassistenterna Håkan Anderberg och Lewis Anderberg redan hittat flera ormar som kommit fram på strandängarna mellan fyren och hamnen. Varje år kontrolleras, vägs och mäts alla ormar här och resultatet förs in i en anteckningsbok.

– Det här är 353:an, säger Thomas Madsen och visar de röda siffrorna på ormens rygg.

Bild 1 av 4

I den vita påsen ligger en av de 29 huggormar som hittills i år har kontrollerats. Om en orm hittas på fel sida av huggormsmuren flyttas den över till rätt sida, men det är numera bara enstaka ormar.

Bild 2 av 4

I den vita påsen ligger en av de 29 huggormar som hittills i år har kontrollerats. Om en orm hittas på fel sida av huggormsmuren flyttas den över till rätt sida, men det är numera bara enstaka ormar.

Bild 3 av 4

Håkan Anderberg har hittat två huggormar, som förvaras i varsin tygpåse tills de har vägts, mätts och märkts med siffror på ryggen.

Bild 4 av 4

För ett par år sedan vägde hon 120 gram och var 53 centimeter lång, visar anteckningarna. Lewis Anderberg hjälper till och håller när hon nu ska mätas med en tumstock. Det gäller att ha koll på huvudet, ett bett gör ont. Det vet båda av egen erfarenhet och i deras handskar syns spåren i form av pyttesmå hål.

I snart 45 år har Thomas Madsen forskat på huggormarna i Smygehuk. Det har lett till upptäckter som i förlängningen skulle kunna påverka IVF-befruktning eller förebygga inavel bland pumor. Han är professor i evolutionsbiologi vid Deakin University i Australien där han bland annat forskar om cancer.

– Jag tycker mycket om ormar men det är inte det som driver mig. Det jag är intresserad av är genetik, säger han.

Håkan Anderberg hjälper till med den årliga orminventeringen. De ormar som ska vägas och mätas fångas för hand och bärs sedan i en tygpåse.

Bild 1 av 4

Thomas Madsen markerar var de hittat en viss orm. På så sätt kan han följa hur de rör sig över området. Att populationen i Smygehuk är geografiskt begränsad gör den tacksam för forskning.

Bild 2 av 4

Under en plåt gömmer sig en av vårens första huggormar. Trots att den är välkamouflerad i fjolårsgräset upptäcks den av Thomas Madsen.

Bild 3 av 4

Bild 4 av 4

Thomas Madsen började fånga huggormar i Smygehuk redan 1981 för att han ville ta reda på varför huggormshonor är större än hanarna. Han upptäckte att många ungar föddes med missbildningar på grund av inavel. I slutet av 1990-talet höll populationen i Smygehuk på att dö ut.

Då hämtade Thomas Madsen hit huggormshanar från Göteborg och Hallandsåsen. Det fungerade och inaveln försvann. Men när huggormarna blev fler kom de också närmare människorna vilket resulterade i flera ormbett.

– Jag tänkte att det är ju jag som har orsakat det här, jag måste göra någonting, säger Thomas Madsen.

Lösningen blev huggormsmuren.

Det har nu gått sex år sedan Trelleborgs kommun lät bygga muren efter Thomas Madsens idé. Dess 190 meter sträcker sig från havet, över strandängarna och fram till väg nio. Av rostfärgad plåt, 30 centimeter hög med en vinkel på toppen som gör det omöjligt för en orm att passera.

Muren har fungerat – nu hålls ormarna borta från de hundratusentals turister som besöker Sveriges sydspets varje år. Men det föds fortfarande ormar på fel sida av muren. Därför behöver orminventerarna flytta över ormar varje vår, och de räknar med att behöva göra så i ett par år till.

– De unga huggormarna som kommer fram först i maj är nästan omöjliga att hitta, vi hittar dem inte förrän de är vuxna. Det gäller att det inte finns en hane och en hona kvar som kan få ungar, säger Thomas Madsen.

Färgen som ormarna id-märks med är utvecklad av en reptilforskare i Australien. Markeringen hjälper orminventerarna att se om de redan kontrollerat ormen – när den ömsar skinn senare i vår försvinner den.

Bild 1 av 3

Huggormens fiender är kråkor, rovfåglar, vildsvin och katter – och inte minst fragmenteringen av deras habitat som sker när det byggs hus och vägar.

Bild 2 av 3

Trots att Thomas Madsen bor i Australien kommer han till Smygehuk varje år för att studera Sveriges sydligaste huggormar. Det har han gjort i snart 45 år.

Bild 3 av 3

Han plockar ett grässtrå och doppar det i en burk färg som används för att id-märka ormarna. Med det målar han siffror på den tjugonionde ormen hittills i år.

På så vis ser inventerarna direkt om en orm redan är kontrollerad. Siffrorna försvinner när den ömsar skinn, men på buken finns en permanent märkning för att den ska gå att följa år efter år.

Huggormarna plockas upp för hand med dubbla handskar på. Lewis Anderberg har, precis som de andra, upplevt ett bett.

– Jag tog av min handske för att jag ville måla med mer precision och den vände sig om och bet mig i tummen när jag målade.

Att stampa i marken skrämmer inte ormen, säger han – däremot blir den rädd när den ser rörelse. Den som träffar på en huggorm bör hålla avstånd, och blir man biten ska man hålla sig stilla och se till att få läkarvård.

– Det gjorde väldigt ont. Jag svullnade upp ändå till armbågen i en vecka och kunde knappt använda armen.

Lewis Anderberg har varit intresserad av djur och natur sedan barnsben och har hjälpt Thomas Madsen i tio år. Nu studerar han själv evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Bild 1 av 2

Lewis Anderberg har hjälpt till med orminventeringen i tio år. Det började med att han var djurintresserad som barn och var ute med sin pappa.

Bild 2 av 2

Den heta och torra sommaren 2018 slog hårt mot huggormarna. Hälften av populationen i Smygehuk dog, förmodligen för att det inte fanns nog med åkersork och vatten. Av det kan man utgå från att fler arter påverkades, menar Thomas Madsen.

– Jag tror det var en katastrof för många områden. Det är massor av djur som lever av sork: iller, hermelin och rovfåglar. De måste haft väldiga problem, men det är det ingen som undersökt, säger han.

Nu undersöker han kromosomernas betydelse. Tidigare har han kommit fram till att honans ägg kan välja spermier som är genetiskt långt från honan för att undvika inavel.

– Om ägget och spermien är genetiskt lika blir ägget inte befruktat. Om en hona parar sig med flera hanar är det den hane som är mest olik henne som blir pappa, säger han och menar att det är ett exempel på vad forskningen visat som kan få betydelse på helt andra områden, som IVF-befruktning.

Fakta.Huggormar

Huggormen finns i hela landet och lever på smågnagare, ödlor och grodor.  Det ligger i vinterdvala och vaknar på våren, då parningssäsongen pågår. En orm kan få upp till 20 ungar, så kallade äspingar.

Den blir 65-75 centimeter lång men kan bli upp till en meter. Hanarna är oftast grå med ett svart sicksackmönster, honorna är ofta bruna eller gulaktiga med mörkare sicksackmönster, men de kan vara svarta.

Om man blir biten bör man kontakta vården eller Giftinformationscentralen. Runt 200 personer om året söker läkarvård för huggormsbett. Dödsfall inträffar men är mycket ovanliga.

Huggormen är fridlyst, men har en orm flyttat in där det finns risk att någon blir biten får man fånga den för att släppa den några kilometer därifrån.

Källa: Skansen och huggormsinventerarna i Smygehuk.

Läs mer:

Så skyddar du dig mot huggormar

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

Inga lyxplan till Kristersson – här är gåvorna till statsministern

Sverige maj 25, 2025

Nationalekonom: Inkomstklyftor är bra och behövs

Sverige maj 25, 2025

Här samverkar Centern och SD: ”Tror inte vi får skäll av Anna-Karin Hatt”

Sverige maj 25, 2025

150 år gamla samiska kvarlevor återbegravdes

Sverige maj 25, 2025

Peter Wolodarski: Vita huset har blivit världens mäktigaste trollfabrik

Sverige maj 25, 2025

De svältande barnen splittrar svenska judar

Sverige maj 24, 2025

Storbritannien först med gonorrévaccin – Sverige avvaktar

Sverige maj 24, 2025

Skönhetsrådet: Oacceptabelt bygge på Södermalm

Sverige maj 24, 2025

Ernstberger fri: ”Nu behöver jag inte längre ta karriärsråd från frivården”

Sverige maj 24, 2025

Redaktörens Val

Ordförande om tv-bråket: ”Inte de mest välavvägda orden”

maj 25, 2025

Vecka 21 i bilder – se världen genom DN-fotografernas ögon

maj 25, 2025

Inga lyxplan till Kristersson – här är gåvorna till statsministern

maj 25, 2025

Forskare varnar: Gödsling ger bara tillfällig klimatnytta i skogen

maj 25, 2025

Anders Svensson: ”Hen” fyller 10 år – och fortsätter att väcka känslor

maj 25, 2025

Senaste Nytt

Nationalekonom: Inkomstklyftor är bra och behövs

maj 25, 2025

Missarna du inte vill göra på bilsemestern

maj 25, 2025

Bilan Osman: ”Känns ibland som att hela mitt liv består av polisanmälningar”

maj 25, 2025
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2025 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?