Mobiltelefoner som smugglas in. Hemliga meddelanden som smugglas ut. Och nya brott som följd. Det kan bli konsekvensen när kriminella nästlar sig in bland personalen och förmår dem att byta sida.
– Det värsta som kan hända är att det sker nya mord, säger revisionsdirektör Fredrik Bonander.
Riksrevisionen har granskat infiltration i staten genom att skärskåda tre myndigheter: Kriminalvården, Försvarets materielverk och Kammarkollegiet. Resultatet visar allvarliga brister i arbetet mot infiltration, även om det finns skillnader.
– Försvarets materielverk har kommit längst i sitt säkerhetsarbete, Kammarkollegiet har en del att göra, och Kriminalvården ligger någonstans däremellan, säger Per Dackenberg, revisionsdirektör.
Nästan en tredjedel av personalen vid landets häkten och fängelser uppger att de vet att infiltration eller annat illojalt beteende förekommer på Kriminalvården, eller tror sig veta det.
– Det är en väldigt hög andel. Å andra sidan är det inte så konstigt eftersom myndigheten har jättemånga anställda, hög personalomsättning och direktkontakt med kriminella. Vissa medarbetare har låg utbildningsnivå och är kanske unga och tar ett sommarjobb, säger Per Dackenberg.
Romantiska relationer mellan anställda och intagna pekas ut som ett säkerhetsproblem i Riksrevisionens rapport ”Infiltration i staten”. I den hänvisas till forskning som visar att egenskaper som är vanliga hos kriminella, exempelvis riskbenägenhet och storslagenhet, kan attrahera vissa personer. Det gäller även unga män som kan uppfatta en intagen som häftig.
– Som en förebild, en storebror, säger Per Dackenberg.
Samtidigt är chefer dåliga på att ställa privata frågor om exempelvis kärlekslivet vid säkerhetsprövningsintervjuerna.
– Många tycker förstås det är pinsamt och hoppar helt enkelt över det. Chefer måste ha stöd i detta och våga vara obekväma. Frågorna måste vara skrivna explicit, annars är det lätt att man låter dem vara, säger Per Dackenberg.
Han tar Tobias Thyberg som exempel, som blev av med tjänsten som nationell säkerhetsrådgivare efter att det framkom att bilder från en dejtingapp hade spridits.
– Det finns ju skäl till att det inte hade uppdagats tidigare.
Riksrevisionens granskning visar också att personal inom Kriminalvården som är rädda för att utsättas för våld inne på ett häkte eller fängelse kan söka skydd från de intagna och förmås byta sida.
När det gäller de två andra granskade myndigheterna kan illojalt beteende få andra konsekvenser.
Kammarkollegiet förvaltar fonder på över 200 miljarder kronor och en infiltratör skulle kunna tömma myndigheten på tillgångar.
På Försvarets materielverk kan det leda till spioneri, att främmande makt planterar falska underrättelser, eller kartlägger Sveriges försvarsförmåga.
Enligt Riksrevisionen finns det skäl att tro att resultatet i granskningen speglar läget på andra myndigheter, och att det även där finns brister i arbetet mot infiltration.
– Det är besvärligt och krångligt med säkerhet. Svenska myndigheter har krav på sig att vara tillgängliga och effektiva men säkerhet tar extra tid och har blivit lite mer som en sidoverksamhet, säger Per Dackenberg.
Hans kollega Fredrik Bonander lyfter fram den omtalade svenska tilliten som en förklaring.
– ”Den eviga freden” har inte gjort underverk för vårt säkerhetsmedvetande. Hela samhället genomsyras av att vi litar på staten och förvaltningen, men vi menar att det inte räcker.
Trots de allvarliga följderna menar Per Dackenberg att allmänheten inte behöver vara orolig eller rädd.
– Nej, det tjänar ingenting till. Utan nu behöver man skärpa till det här.
I förra veckan redovisades rapporten för de tre granskade myndigheterna och enligt Per Dackenberg finns det en vilja till förändring.
– Som det ser ut i Sverige och omvärlden i dag måste de här viktiga frågorna genomsyra hela verksamheten.
Riksrevisionen uppmanar myndigheter att föra in personalsäkerhet i sina ordinarie rutiner, så att de blir en självklar del av dem. Att vässa säkerhetsprövningssamtalen med de anställda så att frågorna omfattar alla relevanta områden. Och att säkerhetsprövningarna ska utgå från de vägledningar som Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har tagit fram.
Förekommer det infiltration på Riksrevisionen? Per Dackenberg svarar att han inte vet.
– För vi har ju inte granskat oss själva och det vore inte heller lämpligt.
Fakta.Infiltration i staten
I Riksrevisionens rapport ”Infiltration i staten” har Kriminalvården, Kammarkollegiet och Försvarets materielverk granskats. Myndigheterna har valts ut eftersom de hanterar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, har en hög exponering för risker, genomför omfattande upphandlingar och utsätts för påverkan från organiserad brottslighet.
Den samlade bedömningen är att myndigheternas arbete för att motverka infiltration inte är effektivt. Det gäller både när det gäller att förebygga och som att upptäcka infiltration. Det finns omfattande säkerhetsbrister som i värsta fall kan leda till allvarliga konsekvenser.
I rapporten ställs frågan till personalen på tre myndigheter om det förekommer infiltration eller annat illojalt beteende på myndigheten:
● Kriminalvården: ”Ja” 10 procent. ”Jag tror det” 19 procent.
● Försvarets materielverk: ”Ja” 1 procent. ”Jag tror det” 7 procent.
● Kammarkollegiet: ”Ja” 1 procent. ”Jag tror det” 2 procent.
Läs också: Gängen värvar poliser – med sexuella relationer
