Terrorhotet mot Sverige ligger kvar på en trea på den femgradiga skalan, enligt NCT.
Men hotet har skiftat – från att komma från traditionella terrororganisationer som IS och al-Qaida, till att bli en del av ett bredare säkerhetshot där allt från kriget i Ukraina till situationen i Gaza påverkar.
– Händelser i omvärlden används för att motivera och mobilisera till olika typer av aktiviteter, däribland grova våldsdåd, säger Ahn-Za Hagström, chef för NCT.
– Hoten överlappar varandra och måltavlor kan angripas av flera olika aktörer av olika skäl.
Personer som sprider våldsbejakande propaganda online pekas ut som den främsta hotdrivande faktorn i NCT:s helårsbedömning för 2026. Detta riskerar att inspirera andra, inte minst unga, som snabbt kan radikaliseras.
Ahn-Za Hagström pekar på den 19-åring som nyligen dömdes för terrorplaner mot en festival i Stockholm. I det fallet stack hans konsumtion av våldspropaganda ut.
– Just hur det inte handlade om hela propagandafilmerna utan exakt den delen som var våldsam.
Våldet verkar för många aktörer ha blivit en drivkraft i sig, enligt NCT.
– Vi tycker oss se att våldet är en primär drivkraft i många av de fall vi får kännedom om.
Att aktörerna ändå hänvisar till en terrororganisation tolkas mer som ett sätt att få genomslag, snarare än att de är ideologiskt övertygade.
– Ideologin blir som en överrock man tar på sig, men man har inte det ideologiska djupet som vi såg för många år sedan, säger Ahn-Za Hagström.
Det bidrar också till att det blivit vanligare med personliga motiv bakom attentat eller attentatsplaner.
– I nästan alla fall som vi får information om tycks det finnas ytterligare en komponent: personliga skäl och individuella drivkrafter, och eventuellt också en psykisk ohälsa.
Terrorhotet sänktes från en fyra till en trea i maj förra året. Den nivån väntas stå sig över tid, enligt Ahn-Za Hagström. Sverige är fortsatt inte ett lika utpekat mål för terrorattentat som det var 2023.
När vi nu går in i ett valår och en valrörelse kan dock aktiviteterna från extremistmiljöerna öka.
– Vi vet av tidigare erfarenhet att olika typer av sakfrågor lyfts upp och olika intressen ställs mot varandra. Det är något som våldsbejakande extremister och terrorister skulle kunna dra nytta av.
– Men vi ser inte att valet som sådant påverkar terrorhotet.
