Åklagarmyndigheten befarar i sitt yttrande över förslaget att en sänkning medför att den allvarliga brottsligheten ”trycks ned ännu mer i åldrarna”.
Polisen kommer med en liknande varning om att det finns risk att ännu yngre barn än i dag involveras i brottslig verksamhet.
Den risken talar, enligt Göta hovrätt, ”med styrka” mot en sänkning av straffbarhetsåldern.
Regeringens utredare föreslog i januari att straffbarhetsåldern sänks från 15 till 14 år för brott som har minimistraff fyra år i straffskalan.
Även Socialstyrelsen är kritisk och pekar på att ingen ny kunskap har framkommit om barns utveckling som gör det mer rimligt att en 14-åring ska anses mogen att dömas för brott. Myndigheten pekar även på att barn som dragits in i brott har svårt att ta sig ur de kriminella nätverken på grund av skuldsättning, hot och våld.
Att ålägga dessa barn, och ännu yngre barn än i dag, ett straffrättsligt ansvar står enligt Socialstyrelsen ”i strid med barnets bästa”.
Även polisen och Åklagarmyndigheten ifrågasätter om förslaget är förenligt med Sveriges internationella åtagande om att se till barnens bästa.
Polis, åklagare och domstolar varnar även för att en sänkt straffbarhetsålder för vissa brott skapar stora tillämpningsproblem och en osäker ordning.
Det kan, enligt Svea hovrätt, framstå som oförklarligt för ett brottsoffer, att en 14-åring inte kan åtalas för våldtäkt, men däremot för grovt vapenbrott.
Åklagarmyndigheten varnar för orimliga konsekvenser. Ett exempel är att en 14-åring häktas och åtalas för grov våldtäkt, men att rätten bedömer att det handlar om en våldtäkt av normalgraden. Eftersom 14-åringar, enligt förslaget, inte ska vara straffbara för ett sådant brott, så frias barnet helt. Och kan då dessutom få rätt till skadestånd.
Polisen är bekymrad över att behöva följa olika regelverk för olika brott, beroende på om 14-åringen är straffbar eller inte.
Bland förslagets kritiker finns även Justitiekanslern och Justitieombudsmannen.
