Redan när Vattenfall började skissa på nya reaktorer på Väröhalvön stod det klart att det skulle bli svårt att klara utan intrång i naturreservatet Biskopshagen. Reservatet är bland annat inrättat för rekreationsområden för allmänheten.
– De föreskrifterna ser vi kommer att vara svåra att uppfylla. Så därför blir då förfarandet att vi ansöker om att upphäva hela naturreservatet, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
Inverkan blir som störst vid själva byggperioden. Sedan är förhoppningen att delar av området åter kan bli naturreservat igen.
– En liten del av naturreservatet kommer också att vara framtida industriområde. Men den större delen av det som är intrånget i naturreservatet är under byggfasen, säger hon.
I övrigt fortskrider planerna ungefär som planerat. Närmast på tur står att skicka in handlingar inför det samråd som Vattenfall under senvintern ska ha med lokala myndigheter och allmänhet. Dessutom kommer antalet leverantörer av själva reaktorerna att i ”nära anstånd” skalas ned ytterligare, enligt Comstedt.
Nyligen lade en utredning fram den riskdelningsmodell med staten som Vattenfall anser måste vara på plats. Den utvärderas nu för fullt, men ledningen tycker att den i stort sett är bra.
– Där ser vi att det finns goda förutsättningar för den modellen att kunna ge grund för ett investeringsbeslut, säger Desirée Comstedt.
Vattenfall har heller inte satt ner foten kring vilken typ av reaktorer som ska byggas, konventionella stora, eller mindre, så kallade SMR.
– För oss är inte teknikbeslutet det stora utan det handlar mer om det kommersiella erbjudandet som de olika leverantörerna har, säger Comstedt.
Huruvida det hinner tas ett spadtag innan den nuvarande regeringens mandatperiod tar slut, som regeringen tidigt lovade, är högst osäkert. Det återstår många pusselbitar, bland annat miljötillstånd som ofta tar tid.
