Striden hårdnar mellan EU:s länder på klimatområdet. Unionen är i slutförhandlingarna av klimatmålet till 2040 – och betydelsen av hur det slutar går långt utanför Bryssel. Det nya ramverket kommer att styra alla medlemsländers klimatarbete, inklusive Sveriges, med nya mål för bland annat trafikens utsläpp och för skogsbruket.
Men förhandlingarna omgärdas av kontroverser. Högljudda röster har krävt att EU bromsar in klimatarbetet, inte minst mot bakgrund mot de övriga utmaningar som unionen står inför med Rysslands invasion av Ukraina och ekonomisk oro.
Nu ger sig EU:s vetenskapliga klimatråd, ESABCC (European Scientific Advisory Board on Climate Change), in i diskussionen. I en ny rapport som publicerades på måndagen slår rådet fast att även klimathotet är ett stort hot mot EU:s invånare här och nu – och att klimatarbetet inte på något sätt står i motsats mot EU:s övriga prioriterade områden, tvärtom.
– Klimatförändringarna är inte en isolerad kris, den förstärker andra kriser. Att hantera den är helt och fullt kompatibelt med att möta EU:s andra brådskande utmaningar, särskilt säkerhetsfrågan och konkurrensfrågan, sade Ottmar Edenhofer, ordförande för ESABCC, på måndagen.
ESABCC har i uppdrag att ta fram en vetenskaplig grund för EU:s klimatarbete – och budskapet inför ländernas slutförhandlingar är tydligt. EU måste minska utsläppen inom unionen med 90–95 procent till 2040, för att inte riskera att missa det övergripande målet om klimatneutralitet till 2050. Ottmar Edenhofer påpekar att det egentligen är i underkant om EU ska göra sin rättvisa del av Parisavtalet.
– Det råder ingen tvekan om att vi måste minska utsläppen väldigt mycket, väldigt snabbt, säger han.
EU-länderna ser ut att i princip enats om 90 procent lägre utsläpp till 2040 – men källor inifrån förhandlingarna larmar om att målet ser ut att innehålla en rad kryphål, rapporterar bland andra Politico. Framför allt handlar det om att EU öppnar för att betala fattiga länder för att minska utsläppen åt EU-länderna, genom det som kallas artikel 6 i Parisavtalet. Sveriges regering har länge förespråkat det i förhandlingarna med andra länder.
– EU borde utforska samarbeten under artikel 6 för att uppnå våra klimatmål, sade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) när EU:s miljöministrar samlades i december förra året.
Det är dock en strategi som nu sågas av EU:s vetenskapliga klimatråd. Rådet uppmanar visserligen EU att satsa på klimatminskningar i andra länder för att göra sin beskärda del av Parisavtalet – men det får inte ske på bekostnad av utsläppsminskningar inom unionen. Det skulle vara ”mycket riskabelt” och drabba EU:s trovärdighet i klimatarbetet, sade Ottmar Edenhofer på måndagen.
Även mäktiga EU-länder som Tyskland och Frankrike har öppnat för att betala fattiga länder för att kompensera för EU:s utsläpp. Tysklands position är dock att högst 3 procent av unionens utsläpp får kompenseras genom utsläppsminskningar i andra länder. Sverige har inte satt något sådant tak i förhandlingarna.
Vad vill du säga till de ministrar, som Sveriges klimatminister, som driver att EU ska tillåta internationella kolkrediter?
– Jag har ett budskap: 90-95 procent är ett inhemskt mål. Punkt slut.
DN har sökt klimatminister Romina Pourmokhtari.
Läs mer:
Peter Alestig: EU:s klimatpolitik förtjänar att hyllas – men den räcker inte
Regeringens nya klimatsatsning: elmopeder i Ghana
WWF: Nytt EU-klimatmål är otillräckligt
