Veterinär, agronom och djursjukskötare. Det är några av de högskoleyrken inom de gröna näringarna som spås en ljus framtid, enligt Arbetsförmedlingens prognoser.
Störst är kompetensbristen bland veterinärer, enligt Jan Andersson, specialist på gröna jobb hos myndigheten.
– Det råder rent generellt ett enormt behov av veterinärer, men störst är bristen inom lantbruket. Det beror framför allt på en åldrande personalstyrka – vilket även kan sägas gälla lantbruket i stort, där det råder en hög medelålder bland personer som äger eller har rätt att bruka jord, säger han.
Statistik från Jordbruksverket visar också att medelåldern bland landets jordbruksföretagare blir allt högre. Närmare 40 procent av de jordbrukare som 2024 drev enskild firma var 65 år eller äldre. Andelen har också ökat över tid, och endast en fjärdedel av jordbruksföretagarna var 2024 under 50 år.
Utöver veterinärer råder den största kompetensbristen inom de gröna näringarna i dagsläget bland agronomer. Enligt Jan Andersson finns här goda jobbförutsättningar inom såväl livsmedelssektorn, som på myndigheter i form av rådgivare.
– Agronom är ett väldigt brett yrkesområde med en mängd delbranscher. Exempelvis skiljer det sig mycket mellan att jobba med skog jämfört med om man jobbar med odlingar av spannmål, säger han.
Långt i från alla gröna jobb kräver också en högskoleutbildning. Inom delar av sektorn råder stor efterfrågan av säsongsanställningar, enligt Jan Andersson.
– Skog, trädgård och till viss del lantbruk är branscher som jobbar med året runt-personal, men där även behovet av säsongspersonal ökar kraftigt på många ställen. Vad gäller skogsarbete handlar det i huvudsak om gallring och plantering, medan det inom trädgårdsarbete främst gäller skötsel av odlingar, parker och anläggningar, säger han.
En som valt att utbilda sig till bristyrket veterinär är Stella Bergman, som läser den fjärde årskursen på veterinärutbildningen vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala. I framtiden drömmer hon om att jobba med hästar, men är även öppen för andra arbetsmöjligheter.
– Som legitimerad veterinär kan man jobba med alla djurslag. Det är en väldigt bred utbildning, där man kan välja många inriktningar och vägar, säger hon.
Stella Bergman menar att man för att lösa veterinärbristen behöver se över yrkeskårens arbetssituation. Hon pekar på den höga psykiska belastning som där råder.
– Stressen och arbetsbelastningen är hög, och vi saknar samma skyddsnät som finns inom exempelvis läkarkåren. Det gör att kollegor mår dåligt, blir sjukskrivna och söker sig bort från de kliniska jobben, säger hon och fortsätter:
– Och då det de senaste åren har rått en generell brist på veterinärer har många också valt att prioritera bort jobb inom lantbruket, framför allt inom distrikten. De är sämre betalda, och innebär att man har beredskap dygnet runt, vilket kan göra det svårt att få ihop arbets- och familjelivet, säger hon.
I ett längre perspektiv kan veterinärbristen få konsekvenser för en säkrad livsmedelskedja, enligt Stella Bergman.
– I Sverige har alla djur som går till livsmedelsproduktion besiktigats av en veterinär, och det är väldigt viktigt att djuren mår bra, säger hon och fortsätter:
– Att vi har varit och är relativt förskonade från sjukdomar som tuberkulos och salmonella beror på att vi länge har jobbat med prevention. Då är det inte bra om det råder brist på personal i sektorn.
Kompetensbristen inom de gröna näringarna kan även utgöra en utmaning för framtida livsmedelsförsörjning, enligt Jan Andersson.
– Under de senaste åren har vi sett hur först pandemin och därefter Rysslands anfallskrig mot Ukraina påverkat livsmedelsförsörjningen. Även Natomedlemskapet innebär ytterligare krav, vilket ökar behovet av personal inom dessa näringar, säger han.
