Den här veckan börjar grundskoleelever att skriva nationella proven i svenska. På Kunskapsskolan i Tyresö träffar vi Amanda, Emilia och Klara, tre niondeklassare som snart ska sätta sina kunskaper på prov – på papper.
När rasten börjar fylls korridorerna snabbt av hundratals elever från årskurs sex till nio. Amanda, Emilia och Klara kryssar vant fram mot lärarrummet där vi slår oss ned med svenskläraren Helen Netz.
Trots att resultaten kan avgöra deras chanser att komma in på drömutbildningen, är de förvånansvärt lugna.
– Det är klart att man är lite nervös, men det är inte så mycket man kan göra. Det går som det går, säger Amanda, och de andra nickar.
De har ändå förberett sig en del. Amanda berättar att hon gått igenom olika texttyper och tagit till sig feedback från tidigare uppgifter de gjort. Emilia har försökt identifiera sina svagheter och tränat extra på dem.
– Att skriva mycket överlag tror jag är bra, säger hon.
Nyligen fick de skriva debattartiklar. Amanda argumenterade för gratis kollektivtrafik för unga. De har även övat på krönikor, noveller, reportage och dikter.
Att de känner sig trygga inför de första proven beror på att svenska handlar mer om färdigheter än om faktakunskaper.
– Det är inget man kan öva upp på en vecka. Kan du inte skriva bra nu, så kommer du inte kunna det på provet heller. Det handlar mest om att dyka upp och göra sitt bästa – och undvika att dö, säger Klara och skrattar.
Men när samtalet glider in på proven efter påsklovet – historia, moderna språk och matematik – blir de mer allvarliga.
– Det är ämnen man verkligen behöver plugga till. Det som gör en nervös är att man bara får en chans, säger Emilia.
De digitala nationella proven, som drabbats av tekniska problem och läckor, får skarp kritik.
– Det konstiga är att de lagt så mycket pengar på ett system som inte fungerar. Det finns ju redan fungerande system, som Exam.net, säger Klara.
Kunskapsskolan använder Exam.net för vissa prov, berättar Helen Netz. Eleverna får instruktioner på papper och skriver sedan in sina texter digitalt med en unik kod.
– Man kan inte fuska och det funkar jättebra, säger Amanda.
Att Skolverket misslyckats med att bygga ett stabilt digitalt system väcker frustration.
– Det är intressant att de som bestämmer över vår undervisning inte kan konstruera ett fungerande system, trots alla pengar det kostat, säger Klara.
Amanda, Emilia och Klara tycker inte att digitaliseringen av de nationella proven är särskilt viktig.
– Jag har aldrig upplevt att proven inte har rättats rättvist, säger Amanda.
Samtidigt är de medvetna om att resultaten är hårdvaluta som kan avgöra en individs hela framtid. De vet också att det finns koncerner och skolor som sätter alltför höga betyg på låga prestationer.
Elever därifrån kniper attraktiva utbildningsplatser från personer som är mer meriterade men som fått korrekta betyg.
– Man har ju träffat människor som fått glädjebetyg. Det förstår man när man pratar med dem och ser hur de arbetar, säger Amanda.
Det är framför allt dem de är synd om, menar Emilia och Klara.
– De kanske kommer in på ett bra gymnasium utan att vara medvetna om att de har fått glädjebetyg. Men inser snabbt att de inte kan någonting jämför med alla andra. Det måste vara skitjobbigt, säger Klara.
I det nya betygssystemet som planeras införas till 2030 ska resultaten på de nationella proven få större betydelse för slutbetyget.
Amanda, Emilia och Klara befarar att det blir fyrkantigt, att undervisningen bara ska handla om att lära eleverna hur de ska få bra resultat på proven, det som kallas ”teaching for the test”.
Läs mer:
Digitala nationella prov ställs in de närmaste åren
Plattform för nationella prov kraschade: ”Katastrof”
Nationella prov föreslås bli avgörande för slutbetygen















