– Mina barn är rädda, det bor så många vuxna här som inte mår bra, säger fembarnsmamman Madina Sharipova.
Hennes familj har bott på återvändandecentret i snart två år.
– Barnen har inget att göra, de blir deprimerade. Det är svårt att känna framtidshopp.
På centret bor som regel fyra personer per rum. Man får inte laga egen mat, de sociala utrymmena är få och lekytan består av två fotbollsmål och en parkeringsplats med en bensinmack som närmaste granne.
– Min son är inte densamma sedan vi kom hit. Han pratar inte längre. Miljön är skrämmande, så fort han lämnar rummet måste jag följa efter, säger Cissy Namusoke, som också bott här i över ett år.
Rädda Barnen har inrett ett lekrum på anläggningen. Det är öppet fyra gånger i veckan när personalen är på plats.
Organisationen riktar skarp kritik mot levnadsförhållandena för de drygt 30 barnen som bor här – och menar att Migrationsverket behöver göra mer utifrån sitt uppdrag för att säkerställa att barnen inte far illa.
– Att man buntar ihop barn i akut krisläge, med ett ständigt in- och utflöde av nya okända människor, och förväntar sig att det ska fungera. Det gör man ingen annanstans, säger Frida Bengtsson, projektledare på Rädda Barnen.
Hon menar att miljön innebär risker för barnens hälsa och utveckling och är kritisk till att det saknas en tillsynsmyndighet som granskar verksamheten.
– Vi skulle aldrig acceptera att andra barn i Sverige lever under dessa förhållanden. När man pratar om barnens bästa måste man utgå från vad barnen själva säger – och i dessa fall uppfylls inte barnkonventionens krav.
Fredrik Bengtsson, regiondirektör på Migrationsverket, tycker att kritiken är ”svepande”:
– Vi ansvarar för att lokalerna ska vara i bra skick, att den verksamhet som bedrivs är trygg och säker, säger han.
Rädda Barnen har gjort orosanmälningar och varit i kontakt med socialtjänsten när familjer behövt stöd. De gör också trygghetsvandringar med barn på centret för att de ska komma till tals.
– Utöver brist på meningsfulla aktiviteter saknas till exempel möjlighet till studiero och en sådan enkel sak som bra belysning för läxläsning, säger Frida Bengtsson.
Att det kommer in orosanmälningar från centret är inte bara dåligt, menar Anna Båfält, psykoterapeut på Rädda Barnen.
– Det betyder att det finns vuxna som reagerar när barnen inte mår bra. Värre vore om det normaliserades och ingen brydde sig, säger hon.
Enligt Migrationsverket beror vistelsetiden på hur samarbetsvilliga personerna är i återvändandet. Rädda Barnen menar däremot att många blir kvar av skäl de inte rår över.
DN har pratat med flera familjer på boendet. Flera säger att de bevittnat våld på centret och att det finns en rädsla för okända vuxna som mår psykiskt dåligt eller tar droger.
– Polisen är ofta här. Då stänger jag in mig på rummet, säger en 11-årig flicka.
