Ända sedan det stora, ryska anfallskriget mot Ukraina startade 2022 har tre försvarsmyndigheter växlat upp arbetet med att utveckla den militära drönarförmågan.
– Men den teknik som vi i dag ser i Ukraina och på andra ställen, den är inte fullt ut anpassad för våra förhållanden här uppe i norr, säger Johan Pakarinen.
Problemet är framför allt kylan. Minus 30 grader är inget ovanligt på Nordkalotten – och alla elbilsägare vet hur mycket prestandan i ett nickel-kadmium-batteri går ner under en sträng vinter.
– Det är framför allt de små systemen där allt är eldrivet, som man har en utmaning med när det gäller batterierna, säger Johan Pakarinen.
Det handlar även om att många system inte har elektronik och handkontroller som är tänkta att användas med handskar – helt nödvändiga i stark kyla.
FMV, Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, driver tillsammans projektet Demo UCAV, där man testar teknik som kan hantera de svenska kraven.
– Vi tittar framför allt på operationsmiljön kring Nordkalotten och de utmaningar som finns norr om 68:e breddgraden, säger Per Olsson, överstelöjtnant och projektansvarig på arméstaben.
Han talar alltså om området allra längst upp i Sverige, norr om Kiruna. Ett bälte över norra Norge och Finland, det som man i Nato kallar ”High North”. Här möttes allierade försvarsmakter bland annat under övningen Nordic Response.
– Alliansens uppgifter för Sverige kommer att ligga i den terrängen, i den norra delen av operationsområdet, säger Per Olsson.
Lars Forsell, forskningsledare på FOI, uppger att de svenska förbanden behöver kunna spana och attackera på både korta och långa avstånd i den nordliga miljön, ett område som brukar beskrivas som ett transparent slagfält.
– Stridsfältsmiljön däruppe är väldigt utmanande, när det gäller kommunikation och förmågan att röra sig och gömma sig, säger Lars Forsell.
Sverige deltar också i Natos FLF-styrka i Lettland, men drönare som är tillräckligt robusta för att klara vintern norr om polcirkeln bedöms även kunna tåla baltiska förhållanden.
Regeringen och Sverigedemokraterna gick nyss ut med att FMV ska få 25 miljarder till så kallade läglighetsköp, alltså att köpa in försvarsmateriel när det uppstår möjlighet att göra en bra affär.
– Vi kan inte börja med att köpa 10 000 drönare och lägga dem i ett förråd. Vi ska börja med att förstå vad vi behöver och vilket tekniskt system som bäst löser det militära problemet. Men det är klart att får vi mer tillförda medel kan vi göra mer saker, säger Johan Pakarinen.
Demo UCAV-projektet tittar på flera olika varianter av drönare. Attackvarianter som kan släppa bomber eller sådana som kan styras ner och detonera i ett mål, så kallade kamikazedrönare. Men även drönare för transporter och kommunikation.
– Hur relevanta kommer de här att vara i en konflikt på Nordkalotten? Vi gör provförsök, har experimentplattformar och genomför försök i simuleringsanläggningar, säger Lars Forsell.
Armén genomförde nyligen övningen Arctic Strike, där ett av inslagen var Saabs autonoma drönarsvärm. Den presenterades första gången under Folk och försvar i Sälen. Försvarsminister Pål Jonson (M) var positiv.
– USA har sagt att uppemot en tredjedel av den amerikanska försvarsmakten kommer att vara autonom om ett årtionde. Det är en teknisk utveckling som går mycket snabbt och då är det viktigt att vi utvecklar och anpassar oss till det, sade han.
Projektet Demo UCAV sysselsätter totalt ungefär 200 personer på de tre myndigheterna. Det har i dag en projektlängd fram till 2027, och resultaten ska slussas ut i Försvarsmakten så fort de är klara.
Den totala investeringen är på över en miljard kronor. Flera försvarsföretag är intresserade av att leverera, men det som kan skapa problem är något annat.
– Personalförsörjning kommer att vara en utmaning, säger Per Olsson.
