På kort tid har flera mediegranskningar avslöjat brister i utredningar som lett till att barn har omhändertagits av socialtjänsten i Örebro.
Det handlar bland annat om flickan som kallas Elsa, och som hämtades av polisen och socialtjänsten i juni ifjol. I över ett halvår har hon hållits isolerad från sina föräldrar och syskon.
I den granskande serien ”Elsa får inte komma hem” i Sveriges Radio framkommer bland annat att centrala medicinska uppgifter om den nu nio år gamla flickan inte har visat sig stämma.
Tusentals privatpersoner, även jurister och kändisar har engagerat sig i fallet.
Beslutet att omhänderta Elsa fattades av politikerna i socialnämnden i Örebro, baserat på förslag och underlag från socialtjänsten.
Frågan all uppmärksamhet lämnar efter sig är varför nämnden – trots bristerna som granskningen visat – står fast vid sina beslut.
Jacqueline Bouvin Agstam, barnrättsjurist och nämndsekreterare i Örebro kommun, kanske har svaret.
– Min uppfattning är att socialtjänsten bara har presenterat underlag som stödjer deras tes och förslag till beslut. Avgörande dokument, som talar till familjens fördel, har undanhållits beslutsfattarna i socialnämnden, säger hon.
Bakgrund.Fallet Elsa
I december 2025 publicerade Sveriges Radio Kaliber sin granskning av fallet Elsa. Den numera nio år gamla flickan lider av en ovanlig tarmsjukdom, och mamman har anklagats för att överdriva sin dotters symptom. Men polisanmälan mot mamman läggs ned, och omhändertagandet kritiseras för att vila på ett bristfälligt underlag med direkta felaktigheter.
Under ett vittnesförhör medgav flickans läkare bland annat att han lämnat felaktig medicinsk information i en orosanmälan. Andra läkare har intygat att de inte känner någon oro för flickans hemförhållanden.
Sedan några veckor tillbaka har nämnden hävt det totala umgängesförbudet mellan Elsa och hennes föräldrar. Hon får i dag träffa någon av sina två föräldrar under övervakade umgängen två timmar varannan vecka.
Det handlar bland annat om vittnesmål från vården som medger att de lämnat felaktiga medicinska uppgifter om barnets behandling, och läkare som intygar att de inte känner oro för barnet.
Jacqueline Bouvin Agstam fick höra talas om det undanhållna materialet i slutet av januari i år, när en ledamot i nämnden uppmärksammade att det fanns fler handlingar i ärendet som nämnden inte fått.
– Som nämndsekreterare är det mitt ansvar att se till att ledamöterna har det underlag som krävs för att kunna fatta rättssäkra beslut. Så jag insåg direkt att jag behövde agera, säger hon.
Jacqueline Bouvin Agstam kontaktade socialförvaltningens jurist och fick ett överraskande besked: Gör ingenting.
I ett inspelat samtal, som DN har lyssnat på, framgår att Jacqueline Bouvin Agstam får rådet att inte agera alls.
”Innehållet i handlingarna ansvarar ju handläggarna för”, säger juristen och fortsätter:
”Vi har inget att göra med innehållet”.
– Jag ställs alltså inför valet att ordervägra eller att i praktiken vilseleda nämnden som litar på att underlaget är fullständigt, säger Jacqueline Bouvin Agstam.
I fredags lämnade hon in en visselblåsaranmälan till sin egen arbetsgivare, Örebro kommun.
– Jag är orolig för att det finns fler beslut som bygger på bristfälliga underlag.
Hade de här intygen och vittnesmålen kunnat få någon betydelse för omhändertagandet av flickan och hennes umgänge med föräldrarna?
– Det vill jag inte spekulera i. Det jag kan konstatera är att uppgifter som talar emot socialtjänstens bedömning inte fanns med när nämnden fattade väldigt ingripande beslut om ett barns liv. Det är allvarligt och en fråga om rättssäkerhet.
Både förvaltningsrätten och kammarrätten har gått på socialtjänstens linje när tvångsvården har prövats i domstol. Kan man inte lita på att de gör en korrekt bedömning?
– Jag är ingen domstol, men jag tycker att något är fel när socialnämnden – som också beslutar om umgänge mellan barn och föräldrar – varken lyssnar på barnets vilja eller får ta del av nya omständigheter och fakta som talar emot socialtjänstens bedömning. Politikerna i nämnden har ett stort ansvar.
David Pålsson, docent i socialt arbete vid Stockholms universitet, säger att uppgiften om att viktiga handlingar har undanhållits för socialnämnden är allvarliga.
– Att omhänderta ett barn är en väldigt ingripande åtgärd och nämnden har en skyldighet att hela tiden ta in nya uppgifter, pröva nya hypoteser och att beslutet grundar sig på en allsidig utredning.
DN har talat med två ledamöter i nämnden, som intygar att de inte har tagit del av handlingarna förrän nyligen, då luckorna uppdagades. DN har sökt nämndens vice ordförande, socialdemokraten Carina Toro-Hartman, som inte har återkommit.
I januari avslöjade SVT:s Uppdrag granskning brister i ytterligare en utredning, där en bebis i Örebro omhändertogs på BB efter misstankar om att mamman inte kunde ta hand om sitt barn. Även i det fallet grundades oron på uppgifter från vården, som enligt SVT:s granskning är felaktiga.
Jacqueline Bouvin Agstam har ingen insyn i ärendet, men bristerna hon tar upp i sin visselblåsaranmälan är systematiska, menar hon.
– Uppenbarligen finns det en struktur som inte är rättssäker. Därmed finns det risk för att socialnämnden fattar livsavgörande felaktiga beslut i fler ärenden.
Vad vill du att din visselblåsaranmälan ska leda till?
– Att beslutsprocesserna granskas i grunden och att man går tillbaka och utreder vilka fel som har begåtts. Det måste finnas ett system som inte tillåter att socialtjänsten väljer bort avgörande uppgifter.
DN har sökt socialförvaltningen i Örebro, som inte vill medverka i en intervju, meddelar de via presstjänsten.
