Vänsterpartister invalda i riksdag, regioner och kommuner ska betala in en del av sitt arvode till partikassan. För en riksdagsledamot innebär denna ”skatt” närmare 20 000 kronor mindre i lön per månad.
Skatten bidrar till att finansiera verksamheten. Syftet är också att partiföreträdare ska verka utifrån samma ekonomiska villkor som väljarna i stort, inte ta förtroendeuppdrag för att bli rika.
Därför är det känsligt när partistyrelsen inför kongressen föreslår att partiskatten sänks.
– Jag vill att vi ska behålla det system vi har i dag, säger Bore Sköld, Umeå, suppleant i partistyrelsen som har reserverat sig mot förslaget.
Han anser att en ny, lägre skatt motverkar syftet att vänsterpartister ska leva under förutsättningar som är mer lika vanliga svenskars.
Bore Sköld får medhåll av flera medlemmar. Det är upplagt för en het debatt i kongresshallen i Örebro på lördag.
Skatten infördes 2012 och Samuel Gonzalez Westling, ledamot i partistyrelsen och gruppledare i riksdagen, motiverar den nya skatten med att systemet behöver göras om (se faktaruta).
– För några år sedan konstaterade vi att beräkningsmodellen som infördes då ledde till att heltidsarvoderade förtroendevalda stannade helt i sin löneutveckling, säger han.
Partikongressen 2021 beslutade därför att ändra modellen.
– Men då missade vi att titta på hur mycket man fick behålla efter skatten, inte bara hur mycket man skulle betala.
Enligt Gonzalez Westling innebär det nya förslaget att inkomsterna från arvodena justeras tillbaka till nivån som fastställdes 2012.
– Syftet med partiskatten har aldrig varit att förtroendevalda ska ha exakt lika villkor som alla andra. Det finns skäl till att förtroendevalda ska ha en något högre inkomst än genomsnittet.
Han nämner att personerna är mycket hemifrån liksom att storleken på arvodena motverkar korruption.
Fakta.V:s partiskatt
Partistyrelsen föreslår att brytpunkten för partiskatt ändras från 45 procent av ett inkomstbasbelopp till 50 procent av ett inkomstbasbelopp.
Räknat på 2025 års siffror innebär det att 40 300 kronor per månad kvarstår efter skatt. Enligt nuvarande beräkningsmodell är summan i stället 36 270 kronor per månad.
När partiskatten infördes 2012 beräknades den på prisbasbeloppet. Nuvarande regler, från 2021, bygger istället på inkomstbasbeloppet. Det föreslås vara den fortsatta beräkningsgrunden framåt.
I sin reservation argumenterar Bore Sköld också för att partiet tappar intäkter. ”Med förslaget försvinner cirka 600 000 kr i årlig partiskatt till partikansliet från riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. Ute i landet innebär det ännu större samlade förluster av pengar till vår organisation”, skriver han.
Samuel Gonzalez Westling ser dock ingen risk för partiets ekonomi.
– Partiskatten är visserligen ett välkommet tillskott till partikassan, men vår verksamhet har aldrig varit beroende av den.
Ett annat ämne som kan bli hett på kongressen är Vänsterpartiets ultimatum att ha ministrar i en regering, annars röstar man ner statsministerkandidaten. Flera distrikt har invändningar och pekar bland annat på att regeringsfrågan, snarare än sakpolitiken, nu hamnar i förgrunden. De tror att partiet kan få igenom sin politik på andra vägar.
– Vi får igenom mindre sakpolitik om vi befinner oss utanför, framhärdar Ida Gabrielsson, vice ordförande i V.
Hon tror att regeringsfrågan framför allt fortsätter att ställas så länge som partierna i oppositionen inte kan samla sig.
– Vill vi inte att frågan ska ställas är det bättre att lägga våra käpphästar åt sidan och säga att vi kan tänka oss varandra, säger Ida Gabrielsson.
