Vulkanutbrottet beskrivs som ett av de kraftigaste under 1800-talet. Så pass att temperaturen på norra halvklotet sjönk med en grad. CNN skriver att utbrottet ägde rum i slutet av en av de kallaste perioderna på jorden de senaste 10 000 åren. ”Lilla istiden” pågick från 1400-talet till mitten på 1800-talet.
Nyhetskanalen skriver att utbrottet följdes av svält som påverkade miljontals i Indien, Japan och Europa. Studiens huvudförfattare William Hutchison skriver om konsekvenserna av utbrottet i ett mejl till CNN:
”Det verkar möjligt att vulkanens kylningseffekt på klimatet ledde till missväxt och svält.”
Stora vulkanutbrott har en förmåga att påverka klimatet. Utbrotten kan fylla den övre atmosfären med stora mängder stoftpartiklar. Partiklarna sprids efterhand kring jorden. När stoftpartiklarna reflekterar en del av ljuset från solen kyls klimatet vid jordytan ned.
Forskarnas artikel publicerades nyligen i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.
Fram till i dag har det varit okänt exakt var utbrottet inträffade 1831. Forskarna kom svaret på spåren tack vare prover på grönländska iskärnor. I isen kan det finnas luftbubblor från tidigare perioder och man har kunnat undersöka svavelisotoper, askkorn och små vulkaniska glasskärvor från perioden.
Efter att ha analyserat proverna kunde de koppla vulkanutbrottet till en ö i de nordvästra delarna av Stilla havet. Vulkanen heter Zavarskyj och ligger i området Kurilerna, ett av Japan och Ryssland omtvistat område.
Svavelnivåerna i proverna från Grönland var över sex gånger så höga som de från Antarktis, ett tecken på att utbrottet skedde på norra halvklotet.
Sedan kom det stora genombrottet. Forskarna lyckades hitta prover som matchade de som tagits från Grönland – nämligen prover från vulkanen på ön Simushir.
Analysen av proverna visade också att utbrottet från Zavarskyj ska ha skett mellan 1700 och 1900, vilket gör vulkanen till den främsta kandidaten för det kända vulkanutbrottet 1831.
