Finns det hopp för ett europeiskt språk där uggla heter gwdihw och en dator kallas cyfrifadur? Ja, walesiskan – eller kymriskan som språket också kallas – är faktiskt på frammarsch.
Och ingenstans är den starkare än i Llanrug, en by i norra Wales med utsikt över Snowdon, landets högsta berg. Eller Yr Wyddfa som det heter på walesiska.
Här, bara tolv mil från engelska Liverpool, har över 80 procent av de 3 000 invånarna walesiska som sitt modersmål.
– Självklart talar jag walesiska med alla mina släktingar och vänner, säger snickaren Dylan Evans som är ute och går i byn med sin hund Bear.
– Det är hjärtats språk. Engelska är hjärnans, säger han.
Precis som alla andra vi träffar i Llanrug talar han också engelska. Det är sedan hundratals år oundvikligt för de allra flesta walesare, och inget som någon gör en stor sak av.
– Engelskan plockar man upp via tv och sånt. Men walesiskan är det språk jag har vuxit upp med i familjen och i skolan, säger 29-åriga Elliw Griffith.
Hon är universitetsutbildad i huvudstaden Cardiff i söder, men kom tillbaka till hembyn för att arbeta i familjens begravningsfirma för ett par år sedan. Nu står hon i verkstaden och förbereder gravstenar i skiffer för gravering.
– Det var något som drog mig tillbaka hit. Vi har ett walesiskt ord för det, hiraeth. Det betyder en sorts längtan, till en plats men också till en stämning, säger hon.
Elliws engelska har ingen brytning som vi kan urskilja. Men det händer att hon tvekar om ett engelskt ord och får ta fram mobilen för att slå upp det på en app.
– När jag studerade umgicks jag ju hela tiden med engelsktalande. Och de hade så svårt att förstå att jag faktiskt har ett annat modersmål.
Kymriska är ett av de keltiska språken. De som en gång talades på stora delar av den europeiska kontinenten, men som började trängas ut redan under romartiden av föregångare till dagens fransmän, italienare och tyskar.
I dag finns några av dem kvar längst i väster – bland dem skotsk gaeliska, bretonska i Frankrike, iriska på Irland, och så kymriskan här i Wales.
Men medan de andra keltiska språken för en tynande tillvaro så är det walesiska språket på uppgång. Uppemot 700 000 av Wales befolkning på 3,1 miljoner behärskar walesiska, och mer än hälften av dem som gör det talar språket dagligen.
Hoppfullt inför framtiden är att barn och unga faktiskt är den grupp där störst andel säger sig tala kymriska. Wales regering har satt som mål att en miljon walesare ska tala språket år 2050.
Det är jämförbart med det antal människor som talar estniska, och nästan tre gånger så många som antalet isländsktalande – för att nämna två andra europeiska språk vars överlevnad ingen skulle ifrågasätta.
Ändå fanns det så mycket som talade mot att kymriskan skulle överleva. Närheten till stormakten England har varit en press på språket i många århundraden.
Både för att walesarna själva har ansett kunskaper i engelska som nödvändiga, och för att de styrande engelsmännen har tryckt ner det gamla språket – precis som de gjorde i Skottland och på Irland.
Under hela 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet straffades skolbarn som ertappades med att prata walesiska. De fick först en tung träbit hängd runt halsen – en så kallad welsh not – och sedan, vid skoldagens slut, ett kok stryk.
Mycket har förändrats sedan den tiden.
I Llanrug finns två skolor – båda helt kymriskspråkiga – med sammanlagt över 1 000 elever. De kommer från byn och den omgivande landsbygden.
Likadant är det på många ställen i norra och västra Wales.
På skolan Ysgol Brynrefail går över 800 elever i motsvarande mellanstadiet till gymnasiet. Här träffar vi Lowri Roberts, huvudlärare i walesiska.
Hon håller just på att sätta upp en skolmusikal som ska spelas i aulan på avslutningen. Till sin hjälp har hon sin 23-åriga dotter Buddug som själv är en duktig sångerska.
– Att vara lärare i kymriska är ett val för mig, något politiskt, säger Lowri Roberts som är nationalist och hoppas att Wales en dag kan bli självständigt.
Flera yngre som vi möter i byn nämner Lowri som sin favoritlärare, som en person som har inspirerat dem att bevara språket.
– Ja, det är fantastiskt att höra, säger hon.
– Men vi får inte slappna av. Hotet mot vårt språk finns alltid där, från engelskan. Jag får ibland höra av eleverna att engelskan är coolare och de plockar upp en massa engelska uttryck från Tiktok och Youtube.
Nu gäller det att kymriskan också blir cool, menar Lowri Roberts. Hon brukar se till att populära popartister som sjunger på walesiska kommer på besök till skolan. Ibland letar hon upp walesiskspråkiga konton på Tiktok och Youtube och tipsar eleverna om dem.
Hur det kommer att gå med ”coolstämpeln” återstår att se. Föräldrar i Llanrug lär väl fortsätta att gnälla på att barnen svänger sig med engelska uttryck, precis som många svenska föräldrar gör.
Det behöver inte innebära att modersmålet är dödsdömt.
Även för många engelsktalande walesare är det gamla språket viktigt. På puben Y Glyntwrog Inn träffar vi Gary och Susan Davis, ett par som är på besök från Wrexham, en industristad en timme österut.
– Vi talar ingen walesiska och det skäms vi lite för, säger Gary som är walesare men har bott länge i England.
Susan berättar att de valde att sätta sina båda döttrar, som i dag är i 40-årsåldern, i walesiskspråkiga skolor.
– De skolorna är oftast bättre än de engelska. Och de har båda fått fantastiska jobb tack vare att de behärskar språket.
I en stad som Wrexham finns få med kymriska som modersmål. Men om man får tro Gary och Susan Davis tycks språket ändå ha fått en ”coolstämpel” där de senaste åren.
Det beror inte minst på draghjälp från oväntat håll – nämligen Hollywood.
2020 köpte den amerikansk-kanadensiska komikerduon Rob McElhenney och Ryan Reynolds fotbollslaget Wrexham AFC, en klubb som då var på dekis men som omedelbart började en klättring i det engelska seriesystemet (som också omfattar vissa walesiska klubbar).
Lagets dramatiska resa – som delvis sammanföll med covidpandemin – har bland annat skildrats i den prisade dokumentärserien ”Welcome to Wrexham”.
Men mindre känt är att de båda Hollywoodprofilerna har kommit ut som starka anhängare av det walesiska språket.
Rob McElhenney lägger ofta in meningar på kymriska när han talar med walesiska medier och visar stolt upp videor där han tränar språket med sin privatlärare Gwyneth.
Han har också gjort bejublade försök att uttala Europas längsta ortnamn: den walesiska byn Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch.
Men engagemanget är också allvarligt menat. Hollywoodduon har blivit en sorts informella ambassadörer för landet. De har kontakt med Wales regering i Cardiff, bland annat om språkfrågor.
Både spelare, tränare och annan personal i Wrexham AFC erbjuds privatundervisning i walesiska. Även supportrar kan gå en gratiskurs online på McElhenneys och Reynolds bekostnad.
Wrexhambon Gary Davis är väldigt imponerad av de båda skådespelarnas insatser.
– De har inget walesiskt blod vad jag vet, men de har gjort otroligt mycket för vårt land. Och inte minst handlar det om vårt språk.
Så säger alltså en man som själv inte talar ett ord kymriska. Och för aktivister som Lowri Roberts är det ett gott tecken.
– De säger att vi hotas av att en massa engelskspråkiga turister kommer hit för att vandra i Snowdonia. Men jag ser det som en tillgång, säger hon.
– Vissa av de där turisterna blir kvar här. Och då sätter de sina barn i vår skola där de lär sig walesiska.
Fakta.Minst hotat av de levande keltiska språken
Walesiska (också kallat kymriska) tillhör den keltiska språkgruppen som för länge sedan dominerade i stora delar av Europa. Det är nära släkt med bretonska (som talas i Bretagne) och korniska (i engelska Cornwall), och på längre håll med iriska och skotsk gäliska.
Av de sex nu levande keltiska språken anses walesiska vara det minst hotade, enligt FN-organet Unesco.
Olika undersökningar visar att mellan 500 000 och 800 000 walesare talar språket. Ungefär hälften av dem behärskar det flytande. Walesiska talas också fortfarande i Y Wladfa, en walesisk koloni i Argentina.
Sedan 2011 är walesiska tillsammans med engelska officiellt språk i Wales. Regeringen har som mål att en miljon människor ska tala språket år 2050.
Läs mer:
Så blev det mystiska urgamla språket en storstadstrend (från 2020)
