Will Arnett: ”Fruktansvärt att stå framför människor som undrar vad fan man sysslar med”

”Ska vi skita i det här?”

”Japp.”

Tess och Alex Novak (Laura Dern och Will Arnett) står och borstar tänderna bredvid varandra i badrummet en kväll när det plötsligt står klart för dem: Det här är kört, nu separerar vi.

Medan Tess bor kvar i villan med barnen, flyttar finansmannen Alex till stan och söker tröst i alkoholen. En kväll hamnar han av en slump på en humorklubb – för att slippa inträdet skriver han upp sig på öppen scen. Plötsligt står han inför publiken och säger: ”Jag tror att jag kanske håller på att skilja mig. Jag bor nämligen i en lägenhet där inte min fru och mina barn finns, det är väl en ledtråd.”

Så inleds ”Is this thing on?” som är inspirerad av verkliga händelser. Will Arnetts och Bradley Coopers manus bygger löst på historien om den brittiska komikern John Bishop och hans väg till ståuppscenen. Will Arnett fick höra historien när han träffade Bishop via några vänner för ett antal år sedan…

– Jag satt och lyssnade på hur han beskrev befrielsen från livets skitläge genom att börja uppträda som komiker, hur den fick honom att sortera i sina känslor, och därigenom hittade ett sätt att börja prata med frun igen. Och jag kände att, herregud, det här är en för bra historia för att inte göra något av, berättar Will Arnett som inledningsvis hellre tycks vilja prata om sin kärlek till Stockholm än om sitt jobb.

– Det var ett så tydligt skelett till en kärlekshistoria som går liksom baklänges och som bär på ett lite annorlunda hopp, säger Arnett som genomgått skilsmässa två gånger, senast 2014 med kollegan Amy Poehler som han har två barn tillsammans med.

Han slog igenom som den hopplöst självupptagna och misslyckade trollkarlen Oscar ”Gob” Bluth II i långköraren ”Arrested Development” (2003–2019). Under karriären har han också gett röst åt finanssvindlare (Mr Perkins i ”Dumma mej”), superhjälte (Batman i ”Lego-filmen”), cynisk kock (”Råttatouille”) och alkoholiserad hästskådespelare (”BoJack Horseman”). Som skådespelare får man ofta testa många olika yrkesroller på jobbet, men att spela ståuppkomiker är ovanligt. Hur gör man? Man får helt enkelt prova själv.

– Jesus, vad nervös jag var, säger han och himlar med ögonen.

– Som förberedelse inför inspelningen fick jag uppträda inkognito ett antal gånger på ett ställe i Texas. Det är fruktansvärt att ställa sig framför en massa människor som tänker, och i vissa fall säger rätt ut: ”Vad fan sysslar du med?” Man kan nog inte förstå yrket om man inte har stått där själv, säger han.

Det skulle bli ännu värre när de väl började filma – också det framför en publik som var ovetande om att det var en filminspelning.

– När jag blev presenterad som Alex Novak, började svårigheterna verkligen gå upp för mig. Bland det svåraste var att bara framhärda i materialet, att inte avslöja vem jag egentligen var och att detta inte var på allvar.

Precis som för många nybörjarståuppare med viss talang utvecklades Will Arnetts – eller åtminstone Alex Novaks – scenvana och teknik med tiden. Han blev i alla fall något varmare i kläderna.

– Jag uppskattade ståupp tidigare, men utan riktig inblick – antingen var det väl bra eller mindre bra. Nu förstår jag att det är en äkta konstform – du får direkt respons på din prestation och måste hela tiden ligga steget före, hålla fokus på nästa replik oavsett publikens reaktioner.

”Is this thing on?” rymmer många ståuppscener och reflektioner kring scenhumor, med biroller av proffs som Jordan Jensen och Chloe Radcliffe. Men mest fokus ligger på relationen mellan Alex, Tess och deras två söner – är allt förlorat, eller finns en väg tillbaka? Tonen är lågmäld, som i den stillsamma öppningsscenen vid tandborstningen.

– Filmer lär oss att separationer är dramatiska och fyllda av bråk, men ofta är de i verkligheten stillsamma och sorgliga. Det kan vara ett beslut en vanlig onsdag, utan skrik eller krossade saker – mest grått och trist, med fokus på att skydda barnen, säger Will Arnett.

– Och om det var svårt att förvandla sig till stretande ståuppare så var det här läget mellan mig och Laura Dern nästan svårast av allt, att just inte vråla, gräla och spela ut alla känslorna, utan bara befinna sig i det här tungsinnet. Vi jobbade väldigt mycket med det där.

Så vad är det här för film egentligen, du måste nu bestämma genre!

– Ja, man vill ju liksom sortera in den, men … Den är allt och inget, fram och tillbaka, säger Arnett och gör en liten tankepaus och kommer med ett förslag:

– Kan man säga utan att vara högtravande att den är som livet? En vanlig dag är ju sällan bara rolig eller tragisk – oftast är den stökig. Man skrattar, får tråkiga besked, råkar ut för små olyckor och oväntade glädjeämnen, allt på en och samma gång.

– Vad det än är vi har gjort så tar jag i alla fall till mig några komikers recensioner. Amy Schumer hörde av sig och berättade att den påminde henne om varför hon blev ståuppkomiker. Och allra viktigast var kommentaren från ursprunget, John Bishop:
”You got it”.

Läs mer:

Juliette Binoche: ”Min dotter tipsar mig om hur jag kan undvika alzheimer”

Hollywood rasar mot nytt kinesiskt AI-hot

Göran Perssons dassbråk gav inspiration till ”Grannfejden”