2024 var det varmaste året som hittills uppmätts och 1,55 grader varmare än andra halvan av 1800-talet, enligt WMO:s flaggskeppsrapport ”State of the climate”.
Orsakerna till den höga temperaturen är människans utsläpp av växthusgaser, som förra året sammanföll med El Niño-fenomenet.
– Något som överraskat mig, som en person som följer globala temperaturer månad för månad, är den rad av rekordvarma månader som inträffade från 2023 och framåt. Det har varit exceptionellt, säger John Kennedy, huvudförfattare för rapporten.
Varmare klimat innebär mer extremväder som torka och orkaner. Men enligt WMO har en tredjedel av världens befolkning inte tillgång till tidiga varningssystem. Det kan exempelvis handla om varningar för skyfall, som kan leda till plötsliga översvämningar.
– Det är någonting som vi globalt verkligen måste jobba mycket mer för att hjälpa till med, för att rädda liv och spara pengar, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Den koldioxid som släpps ut de kommande åren kommer att addera till uppvärmningen.
– Har vi väl släppt ut den där koldioxiden så blir man inte av med den på mycket, mycket lång tid. Det kommer att ta århundraden eller ännu längre innan koldioxid så småningom försvinner bort genom att det faller ner i haven och försvinner bort som sediment, säger Kjellström.
Den mesta av värmen som växthuseffekten orsakar tas upp av haven, vilket gör att de värms upp ända ner till 2 000 meters djup. Det är en utveckling som inte går att backa från, utan att vi får dras med de konsekvenserna i hundratals om inte tusentals år, varnar forskarna.
Höjda havstemperaturer leder till problem som korallblekning och eftersom varmt vatten expanderar leder det också till höjda havsnivåer.
2024 är första året som den globala uppvärmningen är högre än 1,5 grader. Men WMO betonar att det inte innebär att Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen under den gränsen är kört, eftersom det målet handlar om en uppvärmning under en längre tidsperiod.
Lite beroende på hur man räknar är den långsiktiga uppvärmningen i intervallet 1,25–1,41 grader, enligt rapporten.
