Efter hårda diskussioner i Frankrike kan Xi Jinping slappna av när han anländer till den serbiska huvudstaden Belgrad på tisdagskvällen. I Serbien har Kina en partner som delar landets vänliga inställning till Ryssland. Båda länderna är dessutom enade i sitt Nato-motstånd. I deras ögon är det Nato som med sin utvidgning pressat Ryssland att starta ett krig i Ukraina.
Bandet mellan Serbien och Kina kan spåras tillbaka till 7 maj 1999. Då skedde det som än i dag ofta tas upp av talespersoner för den kinesiska regimen när de vill angripa väst. Amerikanska stridsflyg som opererade under Nato släppte fem bomber på den kinesiska ambassaden i Belgrad. Tre kinesiska journalister dog och över 20 personer skadades.
Händelsen orsakade ramaskri i Kina. Barbariskt, utbröt de kinesiska ledarna samtidigt som kinesiska folkmassor gick till angrepp mot amerikanska byggnader i Kina. USA å sin sida hävdade att det var ett misstag. Bombningen skedde under Kosovokriget där Nato gått in för att stoppa den serbiska ledaren Slobodan Milosevic brutala angrepp på kosovoalbaner. Bomben ska enligt USA ha varit avsedd för ett serbiskt vapenförråd, men av någon anledning hade man fel koordinater.
Den förklaringen köpte aldrig Kina och än i dag är såren djupa. ”Nato bombade flagrant den kinesiska ambassaden i Jugoslavien och dödade tre kinesiska journalister. Det kommer vi aldrig att glömma”, skriver Xi Jinping i den serbiska dagstidningen Politika inför sin ankomst i Belgrad.
I den serbiska huvudstaden kommer han att välkomnas med en varm famn. Gatorna från flygplatsen är kantade av kinesiska och serbiska flaggor om vartannat. På en storbildsskärm kallas ”ordförande Xi” för ”Serbiens vän”.
Kina stödde Serbiens motstånd till ett självständigt Kosovo och är i dag den största utländska investeraren i Serbien. Där den kinesiska ambassaden stod har det byggts ett kinesiskt kulturcentrum och Serbien deltar i Kinas stora infrastruktursatsning Nya sidenvägen som bland annat finansierar höghastighetståg mellan Belgrad och Budapest – som är nästa stopp på Xi:s Europaresa.
Också här möter den kinesiske ledaren ett land som står Ryssland och Kina nära, ekonomiskt och politiskt. Som EU- och Nato-land sticker Ungern ut. Till skillnad från resten av EU som kritiserar Kina för att dumpa sin överkapacitet av elbilar och solpaneler på Europa hoppas Ungern på att vinna på Kinas Europasatsning. Landet producerar redan batterier som levereras till kinesiska elbilar och kinesiska elbilstillverkaren BYD ska öppna en fabrik i landet. Ungern kastade för några år sedan ut det liberala universitetet Central European university ur landet. Nu välkomnar man det kinesiska universitetet Fudan. Här har Kina hittat ett EU-land som kan tjäna dess intressen. Ungern har blockerat flera resolutioner i EU som kritiserar Kina angående mänskliga rättigheter.
När Xi återvänder till Kina är cirkeln som visar på gapet mellan öst och väst sluten. Nästa vecka välkomnar han den ryske presidenten Vladimir Putin till Peking.