– Det är ju många diskussioner om det här för närvarande, inte minst bio-banding, säger Juniorkronornas förbundskapten Magnus Hävelid.
Hävelid tänker bland annat på ett forskningsprojekt som Svenska Ishockeyförbundet i samarbete med Karolinska institutet har genomfört.
Det har resulterat i två forskningsstudier som belyser hur biologisk mognad påverkar både selektering och framgång inom ishockey.
Den första studien undersökte sambandet mellan biologisk mognad och framgång som junior- och senare seniorspelare. Studien omfattar data från 20 år och 4787 spelare. Den visar att tidig mognad ofta är fördelaktig på juniornivå, men inte nödvändigtvis leder till framgång på seniornivå.
Något som en titt på Tre Kronors trupp i Four Nations i februari i understryker.
Det andra var en pilotstudie som utforskade konceptet bio-banding, en metod där spelare grupperas baserat på deras biologiska mognad snarare än kronologisk ålder.
”Resultaten visade bland annat att bio-banding kan ge de som är sent biologiskt mogna bättre förutsättningar att ta för sig mer i spelet medan tidigt utvecklade får större utrymme att förbättra sina taktiska och tekniska färdigheter”, skrev Svenska ishockeyförbundet på sin hemsida.
I det svenska JVM-lag, jagar VM-medaljer i Minnesota, är ungefär 35 procent födda under den andra halvan av året.
– Det är nog ungefär så det brukar se ut, säger förbundskapten Hävelid.
De som är med i det svenska JVM-laget är de spelarna som är bäst här och nu, och det är självklart varje förbundskaptens uppgift att plocka ut just dem.
Men för att inte tappa duktiga spelare för tidigt – med anledning av att de ligger lite efter i sin biologiska mognad – har de unga spelarnas tränare på hemmaplan en viktig roll i att motivera spelaren och visa dem att saker kan förändras snabbt.
– Visst är det så, kanske allra mest när spelarna är mellan 14-16 år, och det är många som gör ett fantastiskt jobb när det kommer till det. För vi vill ju inte att det ska vara skälet till att de slutar, säger förbundskapten Hävelid.
– Samtidigt har spelaren också ett ansvar att varje dag försöka hitta utvecklingsmöjligheter för sig själv. Jobbar de på är det många av dem som så att säga ”får betalt” under tiden på hockeygymnasiet. Då kommer de den där skjutsen som gör att de kommer ikapp, och till och med går förbi.
– Ett exempel på det är Casper Juustovaara Karlsson som är född i oktober (JVM-forward från Luleå). Hans utveckling är häftig. Bara från maj till augusti hände väldigt mycket med honom. Vilket visar att den där sommaren mellan årskurs två och tre i gymnasiet kan mycket förändras.
















