Koldioxidutsläppen från fyra ledande AI-företag – Amazon, Microsoft, Google och Meta – ökade i snitt med 150 procent mellan 2020 och 2023 och International Energy Agency (IEA) varnar för att den globala elförbrukningen för datacenter kan nå samma nivå som hela landet Japan år 2026.
– Mycket av tillväxten i USA är just utbyggnaden av storskaliga datacenter med anledning av AI. Det är lite av en explosion just nu, säger Karl Andersson, professor i cybersäkerhet vid Luleå tekniska universitet.
Men AI är inte bara energislukande språkmodeller som Chat GPT, eller genererade sammanfattningar som dyker upp när du googlar. Med hjälp av AI kan företag minska sitt avfall, förutspå naturkatastrofer – och optimera energianvändningen för de datacenter som krävs för teknikens egen existens.
Karl Andersson är en av dem som försöker göra AI till en klimathjälte och har bland annat varit ansvarig för ett projekt som försökte optimera energianvändningen för datacenter. Lösningar kan vara att återanvända spillvärmen som skapas och designa energieffektiva algoritmer – något som AI också kan hjälpa till med. Men Karl Andersson tror inte att techjättarna självmant kommer att satsa på klimatet framför det egna vinstintresset.
– Jag tror att det kommer behövas mer reglering, och där har faktiskt EU gått lite i bräschen.
Våren 2024 röstade EU-parlamentet igenom världens första AI-lagstiftning, som bland annat förbjöd viss typ av artificiell intelligens som ansågs hota mänskliga rättigheter. AI-entreprenören Anna Felländer har jobbat med att ta fram just den regleringen. Hon är också medförfattare till en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature, som undersöker om AI är ”en påskyndare eller en bromskloss till att uppnå FN:s hållbarhetsmål”. Rapportens slutsats är att nettoeffekten är positiv och Anna Felländer tar upp exempel på klimatpositiva saker som AI kan göra, som att minska avfall hos företag och skapa innovationer som förbättrar klimatet.
Hon påpekar att alla stora tekniska genombrott har lett till en ökad energiförbrukning men att vi kan kompensera genom att reglera AI-jättarnas negativa miljöpåverkan, och investera i techstartups som vill lösa klimatkrisen och inte bara drivs av att gå med så mycket vinst som möjligt.
– Vi kan leda AI till att förbättra klimatet och skapa AI som människan kan lita på. Det är bara det att de som står för de största infrastrukturlösningarna har ett vinstintresse och avsäger sig ansvar.
Karl Andersson tror också på att vi kan utnyttja AI till att skapa en högre energieffektivitet men då måste vi sluta använda det till ”onödiga” saker, som att skriva instruktioner till språkmodeller utan någon nytta.
– Om vi bara lutar oss tillbaka och låter det flöda fritt och att vem som helst får använda det, kanske till ingen kostnad, då riskerar det att bli en stor miljöbov.
Läs mer:
Open AI, Nvidia och Meta – så hänger AI-bolagen ihop
Anton Osika gick från noll till miljarder i rekordfart: ”Tänker inte så mycket på pengar”
















