Dagens kursutformade gymnasieskola har funnits i trettio år och ger inte längre eleverna vad de behöver.
Det menar Tidöpartierna som kallade till presskonferens på måndagen för att presentera nya direktiv till en utredning som ska ge förslag på hur det gamla ämnesgymnasiet ska återinföras.
– Systemet med många olika kurser infördes för trettio år sedan, för att man ville skapa större valfrihet för eleverna så de kunde bygga sin egen utbildning, säger Lotta Edholm till DN.
Sedan dess har antalet kurser utökats successivt. I dag finns det nästan 700 ämnen, där varje ämne dessutom har flera olika nivåer.
Problemet är att ämnena inte alltid knyter an till det program eleven läser.
En elev som läser samhällsvetenskapsprogrammet och väljer en programfördjupning har till exempel ett sextiotal ämnen att välja emellan.
– Samma elev gör också individuella val, som kan vara allt från ungdomskunskap och animation till miljö och energikunskap, säger Lotta Edholm.
Det gör att en elev som till exempel läst naturvetenskapsprogrammet inte alltid är behörig för att söka in till civilingenjörsprogrammet, oftast för att han eller hon inte har läst tillräckligt mycket matematik eller fysik.
Det finns också elever som gör taktikval, genom att välja lättare ämnen, för att de ska få ett högre slutbetyg.
– Det finns alldeles för många genvägar i det här systemet samtidigt som vi kan se att elever väljer bort ämnesfördjupning på ett sätt som sker på bekostnad av elevernas kunskapsutveckling, säger Lotta Edholm.
Paria Liljestrand, som är moderaternas kulturminister, menar att ämnesorienterat gymnasium blir mer likvärdigt och rättvist.
– I dag kan det till exempel vara svårt att byta gymnasieskola för att uppläggen mellan skolorna ser så olika ut, säger Parisa Liljestrand.















