Just nu är det nomineringstider och partierna arbetar febrilt med att ta fram vilka som ska stå med på valsedlarna i nästa års val. För dem som hamnar på valbar plats innebär det en möjlighet till både fyra års välbetalt arbete och en politisk karriär som kan leda till ännu finare uppdrag.
En sak går att slå fast redan nu. De som hamnar högst upp på listorna kommer inte att vara representativa för ålderssammansättningen bland befolkningen i stort.
Vid det senaste valet var det bara 14 av de 349 nuvarande riksdagsledamöterna som hade hunnit fylla 65 år eller mer på valdagen 2022. Det motsvarar cirka fyra procent av samtliga riksdagsledamöter. Så har det sett ut under många år, trots att antalet äldre ökar i befolkningen som helhet. I dag är det cirka 20 procent av befolkningen som är 65 år eller äldre.
En grupp välkända veteraner har sedan en tid försökt få upp frågan om åldersfördelningen i riksdagen på dagordningen. Två seminarier har hållits i riksdagen och nu finns också ett konkret förslag på hur det ska gå till för att få in fler 65-plussare.
Idén är att varje parti ska sätta någon som fyllt 65 eller mer på plats fyra på partiets valsedlar, och förhoppningen är då att de här personerna ska kryssas in i riksdagen – personväljas.
– Det är otroligt motiverat att de över 65 är med för demokratins stabilitet och utveckling, säger 79-årige Björn von Sydow (S), som är arkitekten bakom förslaget.
Han är tidigare talman och minister i flera S-regeringar och satt själv kvar i riksdagen fram till 2018. Han ser många fördelar med att fler 65-plussare får plats i riksdagen, inte minst för att de har en gedigen erfarenhet som även yngre generationer kan ha nytta av.
– Det kan vara erfarenheter av hur samhället fungerar för de äldre och var det finns åldersrelaterade problem i samhällssystemet i dag.
Han vill att i första hand de tre största partierna tar till sig av förslaget.
– Jag tycker att Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna bör göra det här. De står för nästan 75 procent av mandaten i riksdagen så det skulle kunna betyda en kraftfull förstärkning.
Han understryker att det kan bli svårare för de mindre partierna att kvotera in 65-plussare i samma utsträckning eftersom de har färre mandat att fördela. Samtidigt framhåller han att fler äldre på valsedlarna skulle kunna locka väljare som man annars inte haft.
– Det är ju fullt möjligt att de får röster till sitt parti som de annars inte hade fått. Men i grunden står jag för att S, SD och M bör känna det här på djupet och sedan får de andra hitta någon annan slags modell.
Bi Puranen, forskare och ansvarig för värderingsmätningen World value survey, är en annan av dem som står bakom försöken att få in fler äldre i riksdagen. Liksom de andra initiativtagarna är hon knuten till den oberoende tankesmedjan 60+ och hon ger underkänt till hur partierna fördelar sina riksdagsplatser.
På valdagen 2022 var det två partier – Moderaterna och Miljöpartiet – som inte hade någon över 65 som kom in i riksdagen.
– Det är förfärligt att det är så och inte godtagbart i en demokrati. Vi är ju stolta över att vi är ett demokratiskt samhälle och då kan vi inte ha över 20 procent av befolkningen som är så dåligt representerade i något så viktigt som riksdagen, säger Bi Puranen.
Hon tycker att initiativtagarna fått positiv respons på sina idéer från partierna men hon misstänker att det blir svårare att få dem att verkligen gå vidare och göra något åt det.
– När det kommer till kritan och de ska nominera så blir de genast lite räddare. Nu gäller det att få partierna att leva upp till det de säger, säger Bi Puranen.
En som fått uppleva att det är svårt att få plats på riksdagslistorna är 69-åriga Beatrice Ask (M), mångårig minister i flera olika borgerliga regeringar och ett av Moderaternas toppnamn i flera decennier.
Inför höstens nomineringsprocess anmälde hon intresse för att göra comeback i riksdagen men hon kom inte ens med till provvalet.
– Klart att man blir besviken. Samtidigt har jag inte tid att hänga upp mig på det. Det blir fler val, säger Beatrice Ask.
Hon lämnade politiken 2019 när hon utsågs till landshövding i Södermanland och nu är hon bland annat ordförande för Finansinspektionen. Hon säger att hon fick bra respons från omgivningen när hon berättade att hon ville göra comeback i politiken men det räckte ändå inte till en plats på valsedlarna.
Hon tycker att vi rent allmänt behöver fundera över den ålderism som finns i många delar av det svenska samhället.
– Erfarenhet är en underskattad kompetens. Och jag tror att i oroliga och stökiga tider som den här så behövs det en och annan som kan luta sig tillbaka mot erfarenhet och tyngd. Livserfarenhet är värdefullt, säger Beatrice Ask.
Varför behövs det fler äldre i politiken?
– Det behövs ju olika röster och olika perspektiv. När vi ska lösa samhällsfrågor så får vi passa oss för att det blir alldeles för ensidigt och likriktat, säger Beatrice Ask och fortsätter:
– Plus att man som äldre ofta också har kommit fram till att det inte bara är strid som är viktigt utan för att komma framåt måste man ibland komma överens. Andra kan ha rätt ibland.
Hon tror också att när befolkningen blir äldre innebär det också att fler kommer att söka tillfredsställande sysselsättningar efter att pensionsstrecket är passerat.
– Jag tror att det är rätt många som gått i pension som uppfattar att det i längden är ganska tradigt med korsord eller pussel. Jag respekterar dem som har ett fanatiskt intresse för golf eller vad det nu kan vara men jag vill känna att jag gör något meningsfullt. Det ger mig mer.
Läs mer
Politiker jagar Tiktokvisningar – avgörs valet i flödet?
Nooshi Dadgostar: Nej till alla regeringar där V inte är med
