På Självständighetstorget i Vilnius samlades på tisdagen tusentals personer i en demonstration till stöd för public service, vilket Sveriges Radio rapporterat om. Protesterna sker i samband med att Litauens regering presenterat nya lagförslag på området.
Den 27 november röstade Litauens regering för att frysa public service-bolaget LRT:s budget mellan åren 2026 till 2028. Därtill har parlamentet klubbat en budgetminskning från 2029, enligt LRT. Dessutom finns ett förslag om att underlätta förfarandet för avskedning av LRT:s vd, som föreslås kunna avsättas med enkel, i stället för kvalificerad, majoritet.
Enligt regeringen sker ändringarna av effektiviseringsskäl. Kritikerna ser dem som ett tecken på hur politiken ökar sitt inflytande över media.
Reportrar utan gränser har kritiserat både nedskärningarna i public services finansiering, och förslaget om att göra det enklare att avsätta bolagets vd.
– Det är viktigt att lagstiftningen kring public service är inte bara är en bricka i ett politiskt spel, att den inte blir gisslan för politiska överenskommelser, säger Pavol Szalai, chef för Reportrar utan gränsers Pragkontor som täcker Central- och Östeuropa.
Litauens regering, en koalition med socialdemokrater, högerpopulister och konservativa, tillträdde i slutet av augusti i år. Bland regeringspartierna finns högerpopulistiska Nemunas Ausra, vars talespersoner tidigare stämplat stora delar av litauisk media som ”propagandaverktyg”, enligt nyhetssajten Euractiv.
RSF:s Pavol Szalai är förvånad över utvecklingen i Litauen, som i dagsläget ligger på fjortondeplats av 180 länder i pressfrihetsindex.
– Förutom att det innebär ett hot mot demokratin på hemmaplan borde det litauiska parlamentet ta hänsyn till att inte förstöra Litauens internationella image som en stark demokrati, säger han.
I en debattartikel i Expressen ansluter Sveriges Radios vd Cilla Benkö och stabschefen Gabriel Byström till kritikerna, och menar att förslagen ökar risken för politiska utnämningar.
