På en höjd i Falun, just intill Riksskidstadion Lugnet, ligger Högbo. Där finns Dalregementet, vars värnpliktsutbildning kom tillbaka 2022 efter att ha varit nedlagd i omkring 20 år. Det är fredag i slutet av november och regementets drygt 200 värnpliktiga närmar sig helgens permission.
Tio av de inkallade sticker ut. De är elitsatsande skidåkare som ingår i ett pilotprojekt, där de får göra idrottsvärnplikt. De flesta är födda 2005 eller 2006 och de har gått på några av landets skidgymnasier. Regementschefen Ronny Modigs berättar om projektet och förklarar att Försvarsmakten behöver vinnarskallar.
– I strid finns det ingen andraplats. Det är så obarmhärtigt kriget är, säger han.
Skridskoåkaren Nils Svensson (tidigare van der Poel) utbildade sig till jägarsoldat i Arvidsjaur 2018–2019. När han tog dubbla OS-guld i Peking 2022 föddes idén om att återinföra idrottsvärnplikten, om än i mindre skala än den som fanns mellan 1967 och 2004, berättar Modigs.
– Där har du beviset på att det går att kombinera värnplikten med att vara elitaktiv, säger han.
Det var den dåvarande arméchefen Karl Engelbrektson som satte bollen i rullning. Han pratade med idrottsrörelsen och kontaktade Ronny Modigs på Dalregementet och tillsammans tog de fram pilotprojektet som startade i augusti i år.
– Idrottsrörelsens utmaning är att de flesta ungdomar som går idrottsgymnasium lägger av med sin elitidrott när de går ut gymnasiet. Utmaningen är alltså att få dem att fortsätta efteråt. Det var där vi hittade den här kombinationen: en win-win, säger Modigs.
Försvarsmaktens vinst är att de får in värnpliktiga med god fysik.
– Vårt övergripande syfte är att rekrytera dugliga soldater, som kan bli våra kollegor.
Upplägget är att de tio skidåkarna får ett träningspass extra i veckan, utöver de två träningspass som alla värnpliktiga har. Idrottssoldaterna får träna specifikt för skidåkning, även på de allmänna passen, och schemat är anpassat så att de kan åka på vissa tävlingar. I övrigt gör de samma utbildning som alla andra.
Riksidrottsförbundet presenterade projektet i ett pressmeddelande under sommaren 2024.
– Övergången från junior till senior är en avgörande tid för elitidrottare både idrottsligt och ekonomiskt. Med idrottsvärnplikt skapas nya utvecklingsmiljöer för aktivas träning och matchning – inklusive möjligheten till en dubbel karriär och en fortsatt satsning som senior, sa Sveriges olympiska kommittés ordförande Hans von Uthmann i pressmeddelandet.
Förra säsongen var Alexander Engström Bjuredal på Sverigepremiären i Bruksvallarna den näst sista helgen i november. Exakt ett år senare är han en av de unga längdskidåkarna som gjort omkring tre månader av sin militärtjänst på Dalregementet.
20-åringen berättar att gruppen fick göra sitt första träningspass, utöver vad alla värnpliktiga gör, tre månader efter att de ryckte in. Han förstår att upplägget är nytt och oprövat och innan han ryckte in fick han höra att han inte skulle ha alltför höga förhoppningar på träningsmängden, men han trodde ändå att det skulle bli mer än så.
– För oss blir det lite mellanmjölk i år, säger han.
Den unga skidåkaren från Sälen, som gick skidgymnasiet i Mora, blev pliktad in i Försvarsmakten. Han skulle göra sin tjänst i Östersund tills han bad om att få byta till idrottsvärnplikten i Falun. Så här säger han om sina mål med skidåkningen:
– Jag har haft att bli bäst. Jag har haft några tuffa år så jag tänkte lägga ett år till på att träna efter gymnasiet. Men då blev det så här. Då ligger man så långt efter känner jag.
Ibland får ungdomarna chansen att ge feedback på hur projektet fungerar. Alexander Engström Bjuredal berättar att de exempelvis fick mer kvällsfika, efter att de påtalade att det fanns för lite att äta på kvällen.
– De säger: ”Vi försöker göra det bättre”. Det märker man. De försöker faktiskt, säger han.
Trots att projektet är i sin linda och förfinas med tiden skulle han inte råda andra som verkligen vill satsa på sin skidåkning att göra idrottsvärnplikten – som den är nu.
– Lumpen överlag skulle jag rekommendera; det tycker jag är kul. Men som elitidrottare tycker inte jag att det passar.
På 80-talet tog Gunde Svan sin första världscupseger som värnpliktig och i en artikel i Aftonbladet från år 2000 beskrev skridskoåkaren Thomas Gustafsson sin militärtjänst som ett träningsläger. Så kommer det aldrig bli igen, tror Ronny Modigs.
– Det tycker vi inte är motiverat i dag, med tanke på omvärldsläget. Vi måste fokusera mer på krigsförbanden än vad vi gjorde då, eftersom vi tar ut långt färre nu.
På Svans och Gustafssons tid – mellan 1967 och 2004 – kunde elitidrottare ingå i så kallade idrottsplutoner, där mer fokus låg på träningen. Dagens version lämpar sig inte lika bra för någon som redan är landslagsmässig.
– Då kanske man inte väljer det här. Då tar man en annan väg, om man inte blir pliktad, för det kan man ju bli, säger Modigs.
Han tror att en del av förväntningarna på dagens idrottsvärnplikt bygger på föräldrarnas minnen av idrottsplutonerna. Samtidigt medger han att de som nu ingår i pilotprojektet fick för lite träning i början av sin tid i militären.
– Den delen är en som vi kommer att justera, så att de kan komma igång med sin träning tidigare än de gjorde i år. Det är en av sakerna vi behöver se över helt enkelt.
Varför var det inte så i år, om ni vill att de ska få träna mer?
– Det var inte planerat på det sättet. Vi var lite sena ur startblocken med vissa saker.
20-åriga Louise Wallin, som likt Alexander Engström Bjuredal gick skidgymnasiet i Mora, ingår också i projektet. Hon har överseende med att allt inte har varit friktionsfritt så här långt.
– Vi får vara med och ”ploga vägen”, så att det blir så bra som möjligt och att man verkligen kan fortsätta satsa. Det finns saker att förbättra, men jag skulle säga att det är på god väg och jag tror absolut att det kan bli något väldigt bra, säger hon.
Wallin planerar att tävla på SM den här säsongen. Hon berättar att det ligger en övning precis före det svenska mästerskapet, vilket kommer att påverka uppladdningen.
– Man kommer att vara lite trött. Det kommer att se lite annorlunda ut inför tävlingen. Jag har inte satt upp något mål, utan jag kommer att åka dit för att hålla igång tävlandet.
Framöver är planen att den här typen av militärtjänstgöring ska utvidgas och att fler idrotter ska kunna delta. Ronny Modigs säger att intresset från andra idrotter är stort. Skidskytte och orientering är exempel på sporter som kan komma att involveras i idrottsvärnplikten härnäst.
– Nu kör vi den här piloten i två år, med den här volymen. Vi har redan massvis med erfarenheter, som vi ska ta hand om till nästa år. Sedan får vi utvärdera och se om det är en lösning framöver, säger Modigs.
När projektet lanserades sa Riksidrottsförbundets ordförande Anna Iwarsson att det skulle öka ”chansen till framtida idrottsmedaljer”.
Om det faktiskt blir några medaljörer av nutidens idrottsvärnpliktiga får framtiden utvisa. Ronny Modigs tar återigen upp Nils Svensson som ett exempel på att värnplikten fortfarande kan vara en del i en framgångsrik elitidrottssatsning.
– Det kommer att vara mycket upp till den enskilda att leverera på det. Vi ger dem en bättre möjlighet än om de hade varit uttagna som vanliga soldater, säger Dalregementets regementschef.
Läs mer:
Oklart om värnpliktiga ska strida för Nato utomlands
