Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Att tanka bilen har blivit billigare. Elen är inte längre vansinnesdyr. Nästan överallt på de globala råvarumarknaderna har det varit sjunkande priser de senaste åren.
Men maten i svenska butiker följer ett annat mönster.
Sedan pandemin har livsmedel blivit 35 procent dyrare, betydligt mer än inflationen i stort. Bara enstaka månader – nu under november, till exempel – har vi haft marginellt sjunkande priser.
Hur kommer det sig?
Energikrisen har satt djupa spår
Den första länken i modern matproduktion ligger inte i åkerjordarna. Snarare börjar allt under Nordsjöns botten och i den torra marken på Arabiska halvön.
Energi – diesel, gas, el – bildar runt 7 procent av kostnadsmassan i oprocessade livsmedel. Konstgödsel står för en nästan lika stor andel. Även de står på fossil grund.
När bränslepriserna skenar okontrollerat, som de gjorde i samband med Putins invasion av Ukraina, äter det sig in i matkassen.
Och även om Europas mest akuta energikris nu har passerat ligger kostnaderna parkerade på en högre nivå.
Man kan snegla på den norska statens inkomster från gas och olja. De ger en spegelbild av kostnaderna i Europa. De norska intäkterna ökade från 350 miljarder till 1 500 miljarder norska kronor mellan 2021 och 2022. Även om inkomsterna har minskat ligger de kvar långt över tidigare nivåer. Det är pengar som ytterst kommer från européernas matkonton, bland annat.
Klimatet ger magert bete och dåliga skördar
Under de senaste årens höga matinflation har några produkter stuckit ut. Kaffet, inte minst. Kakao, olivolja, ris och nötkött har också dragit iväg.
I många av extremfallen har vädereffekter bidragit till varubrist. Världens största olivoljeproducent, Spanien, drabbades för ett par år sedan av torka och halverade skördar. Olivoljan är samtidigt ett exempel på att skördarna och priser kan återställas.
Det senaste exemplet är nötkött. Priset i butik har stigit med 20 procent bara det senaste året, enligt SCB:s siffror.
Perioder av torka i västra och södra USA har förstört betet, vilket har tvingat bönderna att slakta och minska sina nötbesättningar. Sydeuropa har liknande problem. Resultatet är en global brist på nötdjur som i kombination med ökad köttaptit har drivit upp priserna överallt.
Den typen av situation brukar dessutom trissa upp priserna även på närliggande alternativ. Brist på olivolja gjorde även annan matolja dyrare, till exempel.
Kronan har försvagats
Runt hälften av varorna i en vanlig svensk matkasse är importerade. Vi äter mat från världens alla hörn, men mest från Europa.
Det var därför dålig tajmning att den svenska kronan försvagades med nästan 20 procent mot euron mellan 2021 och 2023. Även dollarn blev rejält dyrare. Det trissade upp importpriserna, och uppgången fördes vidare till konsumenten.
Lyckligtvis har kronan det senaste året stärkts. Men sett i ett längre perspektiv är importen fortfarande dyr.
Vinsterna har ökat – hos vissa
I delar av det globala näringslivet har de senaste årens kostnadsexplosion alstrat stora vinster.
Norsk fossilsektor är ett av de tydligaste exemplen, men det går att hitta även i Sverige. Malmöbaserade fett- och ingrediensjätten AAK – för att nämna ett fall – fördubblade sin lönsamhet mellan 2021 och 2024, och ligger även i år kvar på höga nivåer.
Exakt vilken roll högre marginaler spelar i stort är ändå kontroversiellt. Flera svenska myndigheter har borrat i matpriserna och kommit till olika slutsatser.
Konkurrensverket har pekat på en ”ränta-på-ränta-effekt” som en förstärkande faktor bakom högre matpriser. Alla led i livsmedelskedjan har försvarat sina vinstmarginaler. Men det har lett till urholkad köpkraft i den sista länken – hos konsumenten. Låg konkurrens leder dessutom till att priserna inte pressas när kostnadstrycket lättar.
En osynlig kostnadsspiral
Det finns ett slags mörk materia i europeiska och svenska matpriser.
Europeiska centralbanken, ECB, har grävt i prisutvecklingen och hittat ”oförklarade” faktorer.
En möjlig tolkning – som ECB är inne på – är att inflationschocken 2022 utlöste en viss kostnadsspiral i ekonomin. Lönerna i många europeiska länder har ökat betydligt snabbare än tidigare. Även i Sverige har löneökningarna jagat de stigande priserna, fast relativt försiktigt.
Det är inte så att priser, vinster och löner har blåst på en fullt utvecklad inflationsbrasa som på 1970-talet. Däremot kan processen ha varit tillräcklig för att hindra prissänkningar.
