När släktingar från landets alla kanter samlas under samma tak på julafton kan det lätt uppstå konflikter – inte minst om politik.
Ett problem med politikbråk inom familjer kan vara att man tenderar att prata förbi varandra, enligt Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
– Det blir lätt så att den ena parten pratar om innehåll i olika beslut och den andra om liberaldemokratiska värden och principer som bryts, vilket skapar en diskussion där man aldrig möts. Om man verkligen vill diskutera något är det viktigt att man från början är tydlig med vad det är man vill diskutera, exempelvis ”den här principen vill jag prata om” och sedan illustrerar man med ett exempel på ett beslut, säger han.
Här är vad du behöver veta för att kunna munhuggas korrekt mellan tuggorna, enligt statsvetare som DN pratat med.
Är demokratin hotad i Sverige?
Sverige är en liberal demokrati som bygger på individens fri- och rättigheter. Och debatten om dess tillstånd har varit intensiv under den senaste tiden, menar Göran Sundström. USA är en möjlig katalysator, där Trumpadministrationens politik bland annat anses inskränka press- och yttrandefriheten.
Demokratibegreppet kan tolkas på olika sätt och handlar ofta om var gränsen går för nödvändiga åtgärder. Vissa menar att det är en oroande utveckling att exempelvis politiska beslut inskränker yttrandefriheten eller att polisen får ökade befogenheter som inskränker på individers privatliv.. Andra menar att åtgärderna är nödvändiga för att skydda samhället mot exempelvis organiserad brottslighet.
Enligt Sundström förs bland annat diskussioner om objektivitetsprincipen i Sverige. Även inskränkningar i likabehandlingsprincipen väger tungt, då forskning visar att det är en av de viktigaste sakerna att efterleva och värna för att staten ska uppfattas som legitim i folkets ögon.
Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, anser att demokratin alltid är hotad på olika sätt.
– Nationellt sett har Sverige ganska högt valdeltagande, men det kan snabbt ändras och då krävs färre röster för att exempelvis ett parti kommer in i riksdagen. Nu har valrörelsen i praktiken redan börjat och där tror jag bland annat att det finns en risk att folk tröttnar när valåret börjar tidigare och tidigare.
Leder tuffare invandringspolitik till bättre integration?
Migrationen har varit en glödhet politisk fråga ända sedan flyktingkrisen 2015 och under de senaste åren har Sverige skärpt sin migrationspolitik.
Förespråkarna menar att skärpt migration är nödvändigt för att förbättra integrationen och minska kriminaliteten. Kritikerna menar i stället att den migrationspolitik vi har leder till försvårad integration, säger Sundström.
– De tuffa besluten som nu riktas mot utlänningar som lever i Sverige riskerar att skapa en bild av att utlänningar generellt sett är ovälkomna i Sverige. Det kan skapa ökad distans och en stärk känsla av alienation, vilket sannolikt försvårar integrationen. Samtidigt finns de största beröringspunkterna mellan blocken kanske inom just migrationspolitiken där vänstern, företrädda av Socialdemokraterna, gått mer mot regeringens politik, säger Göran Sundström.
Enligt Sundström är integration en mycket komplicerad fråga, och det är svårt att hitta entydiga belägg för att integrationen har ökat eller minskat under senare år.
Vem vinner valet 2026?
Vi går snart in i ett valår där både regeringen och oppositionen påstår sig ha starka kort. Mycket handlar i slutändan om vilka frågor som dominerar debatten, menar Göran Sundström.
Tidigare i december meddelade Magdalena Andersson att Socialdemokraterna vill ingå en tioårspakt med Moderaterna i kampen mot gängbrottsligheten.
Enligt Sundström kan det vara ett sätt för Socialdemokraterna att föra bort regeringens och Sverigedemokraternas starkaste kort – migration och gängbrottslighet – från dagordningen.
– Om partierna är överens om en tioårsplan finns det ju ingenting att debattera om inom det området. Samtidigt kan det vara svårt för högersidan att motivera ett ”nej” till det här samarbetet, utan att meddela att det handlar om valstrategiska anledningar.
Opinionsmätningarna svänger och enligt Marja Lemne kan det vara bra att titta på svarsfrekvensen i undersökningarna innan man analyserar dem allt för mycket.
– Sedan är det inte alltid som svarsfrekvensen faktiskt är angiven, och då är det svårt att tolka resultatet över huvud taget, säger Marja Lemne.
Väljarna är tämligen rörliga nuförtiden, och det kommer att vara svårt att säga någonting med opinionsundersökningarna som grund, menar Göran Sundström.
Så i stället för att bråka om vem som blir statsminister kan vi inse att mycket kan hända fram till september – och att vi lär ha svaret nästa jul.
Läs mer:
Strömmers svar efter gängmötet: ”Tar ansvar för vårt regeringsunderlag”
L:s beslut om SD splittrar – men inget av partierna verkar riktigt tro på ödesbeskedet
