Att exakt härma kroppens utsöndring av insulin är en stor utmaning för alla de fler än 60 000 svenskar som lider av typ 1-diabetes. Mycket har hänt. Från regelrätta sprutor till de mer smidiga injektionspennor och insulinpumpar som finns i dag. Tack vare ny teknik kan livet snart komma att förenklas ännu mer.
1. ”Smarta” insuliner. Att tillföra exakt rätt mängd insulin precis när kroppen behöver det är den stora utmaningen för personer med typ 1-diabetes. I dag pågår olika försök med ”smarta” insuliner. Till exempel har amerikanska forskare utvecklat ett plåster med små nålar som både känner av blodsockernivån och utsöndrar insulin vid behov. Det finns också försök vid bland annat Köpenhamns universitet med insulin som frisätts i större mängd när blodsockernivåerna går upp.
Insulinet gör det möjligt för kroppens celler att ta till sig glykos.
Grafik: Elin Lindwall Foto: Wikipedia
2. Digitalisering och AI. Det sker också framsteg på tekniksidan. Det vill säga hur insulinet ges till kroppen. Många förväntar sig att de injektionspennor, insulinpumpar och blodsockersensorer som används i dag kommer att bli ännu smartare med hjälp av digital teknik och artificiell intelligens. AI:n tar till vara och lär sig av den data som exempelvis en insulinpump genererar varje dag, så att systemet hela tiden finjusteras och anpassar sig till bäraren. Alternativt pennor som kan lagra tider och doser, se mönster och själv ge förslag på bästa möjliga insulindos. Även de sensorer, som mäter blodsockermängderna, blir alltmer finurliga.
3. Nya appar. För personer med diabetes är maten extra viktig. Detta eftersom det bland annat är maten som avgör blodsockernivåerna, vilket i sin tur styr hur mycket insulin kroppen behöver. Både mängden och vilken typ av mat vi äter påverkar behovet. Det här har olika företag tagit fasta på och utvecklat olika sorters appar. Till exempel appar som omvandlar bilder av mat till näringsinformation, som hur mycket kolhydrater en viss portion innehåller.
4. Jakt på botande behandling. Det bästa av allt vore ju naturligtvis att slippa sjukdomen helt och hållet. Men i så fall måste de celler som producerar insulin ersättas, eftersom de är förstörda hos personer med typ 1-diabetes. Flera försök görs nu med att transplantera insulinproducerande celler till patienter med typ 1-diabetes. Exempelvis startade en sådan klinisk studie vid Akademiska sjukhuset i Uppsala förra året, där genmodifierade celler transplanterades till patienternas underarm. Genmodifieringen gör så att immunförsvaret inte upptäcker cellerna, så att patienten slipper livslång behandling med immundämpande läkemedel. I ett pressmeddelande beskriver forskarna de första resultaten som ”lovande”, även om vägen till en etablerad behandlingsmetod fortfarande är lång.
















