Sveriges säkerhetsläge beskrivs som det allvarligaste sedan andra världskriget. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har snart pågått i fyra år. Även andra oroshärdar, och ett mer nyckfullt agerande från USA, förstärker osäkerheten.
Sverige har reagerat på detta med upprustning och inträde i försvarsalliansen Nato. Det har tagits emot positivt i opinionen.
Förtroendet för Sveriges försvarsförmåga har varit på uppgång de senaste åren. Trenden bekräftas i en ny mätning från DN/Ipsos.
Nu svarar nästan fyra av tio väljare att de har stort förtroende för Sveriges förmåga att försvara sig mot främmande makt. Det är den högsta nivån hittills i den elva år långa tidsserien. Bottennoteringen är från 2016 då bara en av tio kände tillit till försvaret.
– Det är en dramatisk förändring över tid. Andelen som litar på försvaret har fördubblats jämfört med tiden före Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Omläggningen av svensk försvarspolitik har pågått i ungefär tio år. Militärutgifterna har tredubblats och utvecklingen har accelererat efter krigsutbrottet 2022. Numera står alla åtta riksdagspartierna bakom upprustningen.
Förtroendet för försvaret ökar brett i de flesta väljargrupper. I den nya mätningen är uppgången särskilt tydlig bland kvinnor. Vänsterpartiets sympatisörer utmärker sig som mest skeptiska. Entusiasmen är störst bland Moderaternas och Liberalernas väljare.
Sedan den 7 mars 2024 är Sverige med i Nato. Under många år fanns ett utbrett motstånd i väljarkåren mot ett svenskt medlemskap, men Rysslands anfall på Ukraina 2022 innebar en dramatisk vändning i opinionen. Den ägde rum parallellt med att Socialdemokraterna bytte ståndpunkt och sade ja till att ge upp alliansfriheten. När Magdalena Anderssons regering lämnade in medlemsansökan sommaren 2022 hade man en klar majoritet av väljarna bakom sig.
Därefter har väljarna blivit ännu mer Nato-positiva. I DN/Ipsos nya mätning uppger nästan två av tre att de stödjer medlemskapet. Även det är en rekordnotering.
– Förklaringen är nog helt enkelt den oroliga omvärlden, säger Nicklas Källebring.
Natosympatierna är starkast bland män och äldre, men har ökat mest bland kvinnor. Sett till politisk hemvist så är Natoanhängarna fler än motståndarna bland alla partiers väljare utom Vänsterpartiets.
Sex av åtta riksdagspartier röstade för medlemskapet. Miljöpartiet har sedan accepterat det. Vänsterpartiet är fortsatt kritiskt men driver inte aktivt att Sverige ska gå ur.
Nicklas Källebring bedömer att uppfattningarna om försvaret och Nato hänger ihop. Arbetet pågår för fullt med att integrera den svenska försvarsmakten i alliansens organisation och strategi. Det i kombination med upprustningen kan uppfattas av väljarna som en höjd försvarsförmåga.
Tilltron till Nato har alltså inte sänkts av president Trumps utspel om Grönland och välvilligare inställning till Ryssland (mätningen gjordes dock före USA:s attack mot Venezuela). Till bilden hör också att svenska väljare inte litar på att USA skulle komma till undsättning om Ryssland anfaller, enligt en tidigare undersökning från DN/Ipsos.
– Väljarna ser samtidigt att försvarssamarbetet stärks mellan övriga nordiska länder och med Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Man drar kanske slutsatsen att ett Nato utan amerikansk dominans ändå kan vara starkt när många europeiska länder rustar upp, säger Nicklas Källebring.
Läs mer:
Så förändrades Sverige på vägen in i Nato
Expert: Nato spricker om USA tar över Grönland
