Studien, genomförd av Jönköping University och Region Jönköpings län, bygger på svar från 5 300 ungdomar i åldrarna 15-17 i Jönköpings län under hösten 2023 och är publicerad i tidskriften Comprehensive Psychiatry.
Studien visar att 27,8 procent av ungdomarna ligger i riskzonen för att utveckla spelberoende när det kommer till tv- och datorspel.
– Det är ett jätteproblem, säger medförfattaren Gunilla Björling, professor i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan Jönköping University.
Sett till studien är det ett ännu större problem bland unga killar än tjejer. 44 procent av killarna ligger i riskzonen att utveckla spelberoende jämfört med 12 procent av tjejerna.
– Förutom speltid är mental ohälsa en tydlig riskfaktor bland killar, och för tjejer är stillasittande en riskfaktor, säger Björling och fortsätter:
– Det här är ett riktigt beroende så det är viktigt att definiera vilka som är i riskzonen. Sedan är det viktigt att man jobbar individuellt för att förebygga problemen.
Annika Hofstedt, enhetschef på Mottagning för spelberoende och skärmhälsa vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, håller med om att tv- och datorspelsberoende är ett verkligt problem. Men hon ifrågasätter en del av studiens siffror och definitioner.
– Det låter väldigt högt, säger hon och fortsätter:
– Hur många som klassas som dataspelsberoende påverkas mycket av hur hög gräns man sätter för problematiskt spelande. I den här studien har man inte satt upp något sådant tröskelvärde.
– Det man faktiskt kan säga utifrån studien är att det är cirka 70 procent som inte har några problem alls. Men inte hur många av resterande som har det, säger hon.
Hofstedt betonar att formuläret Gaming Disorder Test (GDT) som studien använt är ett vedertaget verktyg och bygger på den definition av dataspelsberoende som världshälsoorganisationen WHO formulerat.
– Det finns en del metaanalyser av olika studier som har gjorts globalt och där brukar man landa någonstans runt två procent när man pratar om hur många som är dataspelsberoende.
– Det är såklart inte rimligt med sådana här skillnader i resultat. Diagnoskriterierna för dataspelsberoende är ett sätt att försöka få till en mer likvärdig bedömning. Och för diagnosen har man satt en ganska hög tröskel. Speltid är, inte så konstigt, den vanligaste riskfaktorn men det är när det går ut över andra saker som det blir ett problem.
