”Som historien visar måste relationerna mellan USA och Kuba, för att kunna gå framåt, bygga på internationell rätt – inte på fientlighet, hot och ekonomisk tvångspolitik”, skriver presidenten.
De enda offentliga kontakterna mellan länderna begränsar sig i dagsläget till migrationsfrågor, enligt Díaz-Canel.
Trump har den senaste tiden ökat trycket på enpartistaten Kuba, sedan USA nått en överenskommelse med Venezuelas regim om att stoppa leveranserna av venezuelansk olja till ön. För Kuba, som sedan 2024 befinner sig i en djup energikris, riskerar beslutet att få allvarliga konsekvenser. Redan i dag har stora delar av landet endast el under cirka fyra timmar per dygn.
Energikrisen beror dock inte enbart på bristen på olja. De sovjetiska kraftverk som utgör ryggraden i Kubas elproduktion är kraftigt föråldrade och har inte underhållits på flera decennier. När även den venezuelanska oljan nu försvinner ser Trump sin chans att sätta den kommunistiska regimen under maximalt tryck.
”Jag föreslår att Kuba når en överenskommelse innan det är för sent”, skriver Trump på sociala medier.
Kubas utrikesminister Bruno Rodríguez avfärdar uttalandet. Kuba kommer inte att ”sälja landet eller ge efter för hot och utpressning” från USA, säger han till medier.
Samarbetet mellan Kuba och Venezuela går tillbaka till Hugo Chávez tid som president mellan 1999 och 2013. Ett avtal slöts då som innebar att Kuba fick kraftigt subventionerad olja i utbyte mot att landet skickade läkare, lärare och säkerhetspersonal till Venezuela. Under Nicolás Maduros styre har det kubanska engagemanget i allt högre grad kommit att handla om säkerhet.
Kubanska rådgivare har spelat en central roll i att bygga upp Venezuelas repressiva apparat, bland annat genom att lära ut metoder för att splittra oppositionen, gripa oliktänkande och slå ned folkliga protester. Kubanska säkerhetsagenter har varit så inflytelserika att Maduro anlitade dem som en del av sitt personliga livgarde. När USA genomförde sin räd mot Nicolás Maduro dödades 32 kubanska säkerhetsagenter som ingick i regimledarens närmaste livvaktsstyrka.
I den amerikanska offensiven mot länder i Latinamerika som inte böjer sig för Trumps makt är hans utrikesminister Marco Rubio en viktig spelare. Han har varit tydlig mot regimen i Venezuela och höjer nu också tonen mot Kuba. Marco Rubio är son till kubanska föräldrar som tvingades fly till Miami innan den kubanska revolutionen. Han är en av de mest profilerade rösterna mot den kubanska regimen, särskilt i frågor om sanktioner och mänskliga rättigheter.
När en användare på plattformen X skrev att ”Marco Rubio kommer att bli president på Kuba” delade Trump inlägget på Truth Social och kommenterade: ”Det låter bra i mina öron!”.
Läs mer:
Trump hotar Kuba: ”Gör en deal”
