Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Det är möjligt! Så lät den nederländska liberalen Rob Jettens kampanjslogan som ledde honom och partiet D66 till valseger i höstas. Den vinnande frågan? Ett löfte om att bygga tio nya städer.
I New York vann socialisten Zohran Mamdani på ett löfte om en stad som vanliga människor hade råd med – med fokus på hyresreglering.
Bostadsfrågan, som ofta för en tynande tillvaro under svenska valår, verkar alltså ha haft en viss sprängkraft på senare tid. Vilket inte är konstigt när de senaste åren definierats av kostnadsökningar, inte minst när det gäller köpta och hyrda bostäder.
Sju av tio svenskar vill bo i ett eget hus. Samtidigt byggs relativt få småhus, vilket håller uppe priserna. Även nya hyresrätter får ofta höga hyror. En av anledningarna bakom detta är att det kostar mycket att bygga nytt.
Det är naturligtvis inget som löses med förslag av typen hyresreglering – som nationalekonomen Assar Linbeck en gång konstaterade är det sämsta sättet näst bombning att förstöra en stad – utan vad som krävs är tvärtom en generell lättnad av regelverket.
En avtrappning av ränteavdragen – som förra åren kostade staten 60 miljarder, bidrar till höga bostadspriser och främst gynnar dem som redan har en bostad – skulle kunna frigöra resurser
Rapporten ”Byråkratin göder byggkostnader” som Installatörsföretagen publicerade i november visar att kostanden för att bygga nytt i allt högre grad drivs av offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser.
Exempelvis ökade kostnaden för anslutning till elnätet med 400 procent från 1990 till 2025. Kostnaden för anslutning till vatten och avloppssystemen har skjutit i höjden, och tros dubblas inom de närmaste tio åren. Lantmäteriets handläggningstider har mer än fördubblats sedan 2006, och kostnaderna har stigit kontinuerligt mer än inflationen.
Att regler kring alltifrån badrummens utformning till krav på ljusinsläpp och skydd mot buller driver kostnader är också väl etablerat.
Att det offentliga låtit priserna skena så här mycket borde ses som en skandal. Förlorare blir alla de med drömmar om ett småhus, liksom de unga som tvingas bo kvar hos sina föräldrar.
Problemet är inte omöjligt att lösa. Kortare handläggningstider, mindre byråkrati och regelförenklingar skulle kunna få fart på bostadsbyggandet och göra det möjligt att betala för fler. En avtrappning av ränteavdragen – som förra åren kostade staten 60 miljarder, bidrar till höga bostadspriser och främst gynnar dem som redan har en bostad – skulle kunna frigöra resurser.
Det handlar inte nödvändigtvis endast om publikfriande förslag, men valen i Nederländerna och New York visar samtidigt att det går att vinna väljare på frågan. Vilket parti kommer försöka i Sverige?
Läs mer:
Susanne Nyström: Det krävdes hot från Vita huset för att få tillbaka framtidstron i svensk politik
DN:s ledarredaktion: Plötsligt backade Busch om utvisningarna – då hettade debatten till
