Under hela mandatperioden har Tidöpartierna bråkat om huruvida offentlighetsprincipen ska gälla även friskolorna.
Moderaterna och Sverigedemokraterna har förespråkat en mildare variant med en ”insynsprincip”, vilket också står inskrivet i Tidöavtalet.
Hur kom ni fram till att det är den hårdare offentlighetsprincipen som ska gälla?
– För att vi har så stora problem med friskolesystemet, som gör att friskolor kan ha färre behöriga lärare, att de kan ha större klasser och fuska med betygen. Det är en sektor där det behöver råda full insyn, så att föräldrar, skattebetalare och journalister kan kontrollera att våra skattepengar som är avsedda för skolan inte ska gå till annat, säger Liberalernas partiledare och utbildningsminister Simona Mohamsson, till DN.
Hur svårt har det varit att övertyga de andra partierna?
– Vi har varit ensamma om att driva den här frågan. Men nu vi har fått med oss de andra partierna för att göra upp med den här delen av borgerlighetens friskolearv, säger Simona Mohamsson.
– Vi kommer att komma med en lång lista propositioner som innebär ytterligare stora förändringar för friskolorna under den här mandatperioden, tillägger hon.
Framför allt handlar det om förslag från det första delbetänkandet i den stora vinstutredningen som presenterades i våras, berättar hon, men vill inte specificera vilka.
Delbetänkandet innehöll till exempel förslag om att friskolor inte ska få dela ut vinst samtidigt som de har allvarliga kvalitetsbrister.
Friskolornas branschorganisation Almega menar att offentlighetsprincipen är skadlig för friskolornas verksamhet och har förespråkat en mildare insynslag i stället.
Varför har ni skrotat deras förslag?
– Jag förstår över huvud taget inte deras invändningar. De hanterar skattepengar som ska gå till skolan. Då måste det också råda full insyn i deras verksamhet så föräldrar och andra kan följa hur pengarna används. Det handlar om information om friskolornas ekonomi, om deras lärare, betygen – precis så som det i dag är för de kommunala skolorna.
Huvudmän och koncerner som har mindre än 450 elever får vissa lättnader. De ska till exempel slippa lämna ut dokumentation ”skyndsamt”. I stället ska den lämnas ut ”inom rimlig tid”.
Till exempel om dokument begärs ut från en byskola på landet när det är sommarlov och stora delar av personalen är ledig.
Varför gäller inte undantaget också små kommuner, till exempel Bjurholm som bara har en skola med 280 elever?
– Man kan tänka sig att de har tillgång till en kommunal förvaltning för att kunna möta dessa behov.
Under en övergångsperiod, de första två åren efter att lagändringen trätt i kraft, ska undantagen från skyndsamhetsregeln gälla samtliga friskolor, enligt Mohamsson.
– För att det är en så stor förändring att de kan behöva tid för att ställa om, säger hon.
Ett färdigt lagförslag ska läggas fram och röstas för i riksdagen den 12 juni, om allt går enligt planerna.
Den nya lagen ska börja gälla vid årsskiftet, i januari 2027.
Vad gör ni om Lagrådet säger blankt nej?
– Min utgångspunkt är att det här ska drivas igenom. Det är avgörande för att vi ska kunna reformera ett icke fungerande friskolesystem, säger Simona Mohamsson.
Läs mer:
Friskolornas oro för regeringens politik: ”Ansvarslöst”
Information om elever ses som affärshemligheter
Almega kritisk mot offentlighetsprincipen i friskolor
Så kan offentlighetsprincipen införas i friskolor
