Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
De döpte övningen till ”Nilens väktare” – och det var ingen slump. När Sudan och Egypten i augusti 2024 genomförde en omfattande gemensam militär övning var det med ett tydligt budskap till Etiopien.
Rör inte vårt vatten.
Men det är just vad Etiopien har gjort. I september invigdes Afrikas största vattenkraftverk, Grand Ethiopian Renaissance Dam, i det etiopiska höglandet. Vattenkraftverket kommer att fördubbla Etiopiens elproduktion och hämtar vatten från Blå Nilen, som försörjer både Sudan och Egypten med färskvatten.
Egypten har kallat dammbygget för ett ”existentiellt hot”. I höstas varnade Egypten FN:s säkerhetsråd att landet ”inte kommer att tillåta Etiopien att ta ensidig kontroll över delade vattenresurser”. Stämningen mellan länderna är på högspänn. Donald Trump har försökt medla i konflikten men misslyckats.
Konflikten är ett alltför tydligt bevis på hur kampen om vatten har blivit ett av de största hoten mot fred och stabilitet i världen. I november larmade den Washingtonbaserade tankesmedjan Council on Strategic Risks för att antalet vattenrelaterade konflikter globalt har nått rekordnivåer. Kina har ökat regleringen av Mekongflodens flöde, vilket drabbar bland andra Kambodja och Vietnam. Indien har sagt upp vattenavtalet Indus Waters Treaty, vilket Pakistan beskrev som en krigshandling – och nu anklagas Indien för att strypa vattentillgången som ett vapen i konflikten mellan länderna.
Även terrorgrupper kan gynnas av vattenkrisen. Forskning visar hur vattenbrist korrelerar med jihaddisters framfart, bland annat genom att torkan slår ut försörjningsmöjligheter vilket underlättar rekryteringen av unga män till terrorgrupperna. I Syrien anses den svåra torka som drabbade landet 2006-2011 ha bidragit till inbördeskrigets utbrott.
Militära experter har länge varnat för utvecklingen. 2021 bedömde USA:s underrättelsechef att risken för vattenrelaterade konflikter mellan länder till 2040 var ”hög”, den högsta på skalan (högre än en eventuell strid om Arktis).
Nu verkar vi närma oss den verkligheten med stormsteg. Världen har gått in i en era med eskalerande vattenkris, driven av både klimatkrisen och mänsklig kortsiktighet.
Försöken att råda bot på vattenbristen kan i sin tur förvärra situationen. Ny forskning visar hur 40 av världens floddeltan sjunker, 18 av dem snabbare än vad havet stiger. Den främsta orsaken: att för mycket grundvatten pumpas upp ur marken.
Vattenbristen slår också allt tydligare mot världsekonomin, som i samband med torkan i Taiwan 2021 när landets extremt vattenkrävande och globalt ledande halvledarindustri tvingades dra i nödbromsen – något som fick kaskadeffekter i ekonomier över hela jorden.
Men vattenkrisen rör väl inte Sverige, landet med tusentals sjöar? Jo, tyvärr. Vi är förskonade de värsta konsekvenserna, men grundvattennivåer väntas sjunka även här när vintrarna blir kortare och växtsäsongen förlängs. Odlingsmark torkar ut snabbare när temperaturen stiger, vilket kräver mer bevattning.
Men framför allt kommer vi att känna av de hårda slag som vattenkrisen innebär för vår omvärld. Vårt välstånd bygger till stor del på att vår omvärld fungerar.
Experter har länge varit eniga om vad som krävs för att hantera situationen. Sluta slösa med vattnet. Ställ om till mindre vattenkrävande matproduktion. Samarbeta mer över gränser om användningen av vattnet. Minska utsläppen av växthusgaser.
Men det har visat sig lättare sagt än gjort.
Läs också: FN-rapport varnar för vattenkollaps – matförsörjningen hotas
Växande hot mot kvaliteten på Sveriges dricksvatten
Forskare: Vattenbrist kommer bli vanligare
